Philemon har kommit…

…men idag tänker jag på det där som Klostermatte skrev om hur mycket Philemons matte gråtit när hon skildes från honom – för det måste ha slitit sönder själen, även om hon släppte taget om honom just av kärlek till honom! Många TröstTassKramar vill jag sända till henne idag!!!  Det var verkligen fint gjort – och vi hoppas denna gärning av hjärtat ska vara till tröst och glädje för alla som så mycket saknar Conny…

Här är bild från en liten Philemon som jag gissar vinkar till er alla! Jag bad hans uppfödare S*Pemicos om lov att låna bilden och fick det här hjärtevärmande svaret:

Hej!
Så klart får ni använda bilder – vi är så glada att Philemon fått ett nytt hem – vi var så trygga med att hans tidigare hem, men problemet med kissandet funkade inte där.
Vi ber en bön att det skall funka hos er – han är en så fin katt och sedan han föddes har han visat att han är en ljuvlig katt – älskvärd och tillgänglig och vacker.
Vore tacksam om vi får lite info av och till hur det går – vi gör allt vi kan för att följa våra kattungar
Kramar från oss och pussa den lilla svarta näsan!
Peter & Micke

Det känns alltid gott med uppfödare som bryr sig, långt efter att kattungen lämnat sin mamma…

Och de tillägger: Hälsa från mamma Lightan och mormor Prada och farbror Lucce och syrran Fiffifi!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki