Ser ni den tillitsfulla blicken? Dorindes ögon som säger ”Nu blir jag väl frisk igen? Ni gör väl så att jag blir bra? Och kan flytta till ett eget fint hem?!!” medan den vita tassen tryggt kloade mot undersökningsbordet… Stora matte gråter floder idag, för fina Dorinde gav sig iväg uppför regnbågsbron igår, efterlämnande djupa gripande tassavtryck hos alla som träffat denna raring!
Vi som så innerligt ville motsvara din tillit, lilla hjärta?! När vi var med dig till veterinären för lite mer än 2 veckor sedan, så såg ju allt ut att ordna sig? Men så ville det sig inte. ♥♥♥
Vila trygg i SkaparKattens mjuka Tassar och förlåt att vi inte lyckades….
Alla de katter som en gång varit på Örebro Katthem, och av någon orsak tassat över Bron efter både korta och riktigt långa liv, sitter i en liten halvcirkel och kikar ned på ”sitt katthem”. Alla spinner och sänder sitt spinnande som en helande sång till katthemmet – en tröst till katterna som är kvar där på de levandes sida och hör, som katter alltid gör, sången över världarnas gränser, och de stämmer in. Det vibrerar i luften – nu när det inte är några människor kvar hos katterna på natten kan sången få växa i styrka som änglavingars sus… Eller…. några i personalen som har hjärtat fyllt av sorgsen saknad och sitter med ett ljus tänt för Dorinde hemma hos sig, de känner också en kattänglavinge som nuddar dem – en mjuk buff från en osynlig katt. SkaparKatten viskar: ”Det är fullbordat!”
En riktig Pelle Svanslöskisse, en silvergrå kattmamma, bor tillfälligt i Uppsalatrakten hos min kattkompis Slumpen, i ett av hans mattes hus för fåglar, med sina cirka 10 veckor gamla ungar. Mamma katt, som sagt utan svans, är lite skygg men i hyggligt skick. Hon kan vara cirka ett år gammal. Problemet är att till helgen behövs fågelhuset till en rovfågel, eftersom Slumpens matte jobbar som viltrehabiliterare.
