Allt är inte riktigt vad det verkar vid första anblicken, eller hur?
Den här filmen har några år på nacken, men jag tycker den säger mycket ändå! Tänk vad man kan MISSta sig…
Fast jag tycker filmen är bra för att peka på en viktig sak: Man ska INTE lyfta en vuxen katt i nackskinnet! Tyvärr är det en utbredd vanföreställning att man kan bära katter i nackskinnet. Men man ska inte lyfta en katt i nackskinnet överhuvudtaget. Kattmammor bär sina ungar med ett grepp runt nacken, det är en sak. Låt dem göra det! När kattmamman tar ungen i nacken för att flytta den, så bär hon inte enbart i nackskinnet, hon tar över hela nacken. Det är ju också det enda sätt som hon kan flytta ungen på. Ungen blir då stilla och lugn, och det är en medfödd reaktion för att inte hindra mamman när hon går.
Det finns enstaka tillfällen när man kan utnyttja det här beteendet, som faktiskt sitter i hela livet, och det kan vara om man behöver få lugn på en bråkande katt. T.ex. om man behöver undersöka något sår eller något liknande då katten trilskas eller blir orolig. Då håller man bara ett litet tag i nackskinnet, men INTE lyfter! Plus pratar lugnande med katten. Samt vid akut allvarlig fara, som att dra upp en katt som fallit i vatten, eller fånga in en skrämd katt vid brandutrymning! INTE annars! Lägg det på minnet!
Wikki den här reklamen var riktigt dålig! Inte alls kul!
Matte brukar hålla Sven runt hela kroppen när han skall få medicin. Hon sitter bakom honom och håller, när spruan skall in så får vi dra bakåt och hålla i nacken. Men bara när medicin ges! Aldrig annars!
Nos Puss Sven och Signe
Mjau, precis rätt! Och det är ju en avsevärd skillnad mellan att hålla så, och att lyfta hela den stackars katten! Det är därför att inte alla kattägare är så kloka som ni, som jag tar upp den här filmen som varnande exempel! NosPuss Wikki
*nickar allvarligt.*
Husse sitter och darrar på underläppen. Det var nämligen precis så där han gjorde när jag var liten kisse. Alla sa ju att det var så man gjorde för att mamman gjorde det. Husse tyckte det verkade funka bra när jag hade gjort bus.
Än idag försöker göra bot på det dumma, fast det är många år sedan det hände sist.
Stackars husse, visst är det trist när andra lurar någon att det är si eller så ”man ska göra” – och så i god tro så gör man fel? Det händer nog många, skulle jag gissa, och i alla fall vet jag att din snälla husse ALDRIG skulle ha gjort så om han vetat! Så man kan ju liksom inte klandra honom!!! Stora matte berättar hur hennes farmor tog små missungar som olyckats utanför lådan och straffade dem med att doppa nosen i kisset! Hon förstod inte bättre då och inte farmorn heller som i grund och botten var hjärtegod – man gjorde bara så då?! Tänk så det kan vara! Tur att vi har ordning på våra människor och de sköter sig utmärkt NU! NosPuss Wikki
Undrar varför sådana här ”myter” lever kvar så hårdnackat? Håller sig folk inte uppdaterade alls? När jag velat skaffa ett nytt husdjur som jag inte tidigare haft så har jag läst på rätt mycket innan. För att veta saker. För mig är inte djur något man skaffar ”bara så där”.
Mjau det kan man undra… Men det finns mycket som ”lever kvar” – mer än man tror ibland! NosPuss Wikki