Här kommer berättelsen om stiliga röda hankatten Max, Värmlands Folkblads Lussekatt 2008:
Katten Max vid Gruvöns Bruk i Värmland är en högst ovanlig Lussekatt – en katt som adopterat en hel tung industri har väl inte så många hört talas om? Att han var populär rådde det ingen tvekan om – han hade röstmajoritet med 46% av rösterna! Det visar också hur vikigt Gruvöns Bruk är för sina cirka 900 anställda, och hur viktig Max är för dem!
En av många favoritplatser är hos Christer Rydlund i radio- och tv-verkstaden. Max har annars många han cirkulerar mellan – när han inte är ute bland truckar och lastbilar och tar sig en nypa frisk luft, vill säga.
”Han kommer och går lite som han vill, men på vintern vill han gärna vara inomhus. Här råder det aldrig brist på folk som kan stanna och klia honom bakom öronen!” skrattar Christer.
Nu nioårige Max föddes och växte upp i ett välordnat och kattälskande hem ett par kilometer bort, närmare Grums centrum – över riksväg 45 och järnvägen. Vid ett års ålder dök han upp första gången. Han skjutsades hem – och återvände. Hämtades av matte – och återvände. Gång på gång utspelades denna viljornas dragkamp mellan katt och människa, och ni inser förstås vem som vann. ”Det gick helt enkelt inte att hålla honom härifrån. De senaste åren tror jag inte ens han varit hemma och hälsat på – och ändå jobbar hans matte på fiskbilen.” säger Toivo Persson som tagit över som kattansvarig efter att Ebbe Länsén gick i pension häromåret.
Max själv kryssar lugnt mellan verktyg och maskiner. Att det är en katt med skinn på näsan råder det nämligen inga tvivel om. En av sovplatserna är på en hylla ett par meter från mekanikernas kaprondell, som avger minst ett 100-tal decibel. Truckförare får väja för honom, eftersom han ibland lagt sig pladask mitt ute på vägen. ”Men på nåt sätt verkar han klara sig. Han går till exempel inte bort till pappersbruket, det är kanske bättre med svarvspån än syror på tassarna?” säger Christer. Han och Toivo konstaterar båda att Max fyller en fin funktion som glädjespridare på en arbetsplats som de senaste åren haft det tungt med varsel.
Att killa en kisse bakom örat är kanske ingen stor tröst i sammanhanget, men han sätter ett leende på läpparna på de flesta. ”Ett bra exempel är väl när jag gick runt med kattmatskollekten nyligen. På nån timme hade jag fått ihop över 1 500 kronor!” ler Toivo.
Max Luciadiplom hamnar i lunchrummet där han har sin matplats!
När den ärofyllda titeln var bärgad fixade Toivo Persson en liten
stjärngossestrut till brukets stora favorit.
Åh, vilken underbar katt!! Vill ha honom också!! 😉 Jag tror absolut på fler katter på vårdhem, tunga arbetsplatser och liknande. Människorna skulle må mycket bättre då. Kanske vi ska hyra ut alla våra katter på Kh till olika vårdhem i Örebro? 😉
På det sättet kan vi ta in nya, katterna får ett hem och så mår de sjuka bättre!
Ja kan katterna bara ha ett drägligt liv och inte leva farligt så vore det en god sak! Det såg ju rent och fräscht ut där Max var, det går ju inte om det är för mycket smuts och olja och sånt. Det finns företag som vill ha ”jobbkatter” men problemet är ofta att katten sätter igång larmdetektorer som går på rörelse… Jag vet ställen som släpper in ”sina” katter till sig dagtid och har kattkoja utanför på natten! Inom vården skullekatter kunna göra underverk!
TassKram Wikki
Nu har Matte anmält mig till en lussetävling igen, denna gång slapp jag ha en röd luva på mig på kortet.
Puma har blivit anmäld till royal canins tävling och till en tävling på catlounge. Får se hur det går.
Tass/Sixten
Å då måste jag kika efter Puma på CatLounge! Jag är med där också! Det är kul att rösta på varann!
NosPuss Wikki
Underbar kattstory!! 😀
Tänk att ha nästan 900 hussar och mattar???! Oj!
TassKram Wikki
Härlig historia, ett bra exempel på viktiga katter! Tasskram
Lussekatter är viktiga katter!
NosPuss Wikki