Myten om Sommarkatten

I tidningen Expressen finns just nu en riktigt hyfsad artikel på temat ”Sommarkatter en myt som inte stämmer”. Och sanningen är nog att ”Sommarkatten” i vissa delar ÄR en myt – det var så lätt att skylla höstens ökning av katter på en oansvarig sommargäst eller campare och slippa ansvar…

Faktum är att de flesta s k sommarkatter mer eller mindre ”uppstår av sig själv” och ”naturens gång”d v s av kattens obändiga drift att fortplanta sig – och kattägarnas brist på disciplin att kastrera sina katter. Om ALLA icke avelsanvända katter kastrerades samt att fertila katter i avel hölls under kontroll, så skulle den av naturen skapade kattexplosionen vid hösttid bli högst minimal. Kanske denna kommentar till ovan nämnda artikel den officiella lösningen istället:

kastr

Kastrera kattägaren???                                   =^:^=

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

9 reaktioner till “Myten om Sommarkatten”

  2. Bra artikel! Just det där med att folk pratar om ”sommarkatter” för att slippa ta EGET ansvar tror jag är väldigt typiskt. Man vill inte se att man SJÄLV kanske har ett oansvarigt beteende som orsakar problem (i det här fallet då – okastrerad utekatt), utan vill istället att det ska vara ANDRA, elaka och hemska, människor som är orsaken.

    Svara

    1. Det finns så många faktorer – vem har t ex koll på kattsamlare?! De är en stor problematik dessutom i katthemsvärlden. Där hittar man kolonier på 70 katter i en lägenhet… *ryser*
      TassKram Wikki

      Svara

  3. Ja, nog är det så allt, kattägare kanske skulle kastreras eller se över deras huvuden så de har något i det, hihi. Matte säger att det är tomrum i huvudet på dem som låter sina okastrerade katter löpa fritt ute.

    Där vi bodde tidgare så fanns det ett par katter som strök runt huset och jamade. De var säkert hungriga men matte sa att vi kan inte hålla på och mata dem för då går de aldrig hem igen. Fel eller inte vi kunde i alla fall inte ta in dem, bara för mattes allergi. Så de fick vackert stanna ute, sen fick matte reda på att ägaren bara kastat ut dem för hon hade tröttnat på dem och skaffat sig kattungar i stället. Såna människor borde få spöstraff tyckte både husse och matte. Jag håller med fullständigt, hela familjen tyckte så synd om katterna, matte försökte ordna ett hem åt missarna.

    Den ena katten blev stallkatt, den utfodrades varje dag för hästen skulle ju ha tillsyn. Katt nr 2 fick ett varaktigt hem hos en familj i byn. Stallkatten, blev inte kvar så länge i stallet innan den fick följa med hästägaren hem och bli innekatt i stället.

    Kanske är det tur att matte är allergisk annars hade hon nog öppnat hem för alla djur som ingen vill ha och vart skulle vi då ta vägen.

    Taxkramisar.

    Svara

    1. Å er mysiga matte skulle aldrig svika er, oavsett hur många fler djur som skulle ha kommit i huset i så fall, det är jag säker på!
      NosPuss Wikki

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *