Att skriva en kattblogg

Jag har fått beundrarpost, och det minsann är något man inte får tassa åt sidan! Inte när det står så här:

”Världens bästa bloggkatt!
Har lite småfunderingar på att börja blogga men hur gör man?! Du är ju vår favoritbloggare så du kanske kan ge oss några tips? Visserligen kommer vi nog inte upp i din klass men man måste ju ha någon att se upp till också!
Tasskramar Dui och Deco”

Det där med klass vet jag ju inte så noga, jag *nosrodnar* bara skriver?!!

Min blogg kom igång strax efter att jag kom till husse och matte för ganska exakt två år sedan (Hem det kanske vi borde fira med lite extra tonfisk, matte? Matte? MMAAAAATTTEEE? Ah visst sjutton, hon har ju stuckit till Katthemmet igen…) och började lite som en dagbok över hur det var att vara katt hos dem helt enkelt.

Sedan blev det lite långtråkigt att bara sätta in foton på sig själv och jagade mjölkflärpar så jag kickade igång hjärnkontoret lite extra och började tassa ihop bloggavsnitt om kattsaker över huvud taget.

Och sedan dess har det bara rullat på… Det finns så otroligt mycket kattsaker att berätta om, varvat med mitt och mina människors liv, och bilder. När jag gjort bakgrundsforskning till något ämne, så har jag ofta tassat rakt på tjugo nya saker att skriva om. Alla de idéerna har jag samlat i en tjock mapp och det blir bara mer och mer!

På något sätt blev det viktigt att berätta om kattliga saker ur min synvinkel ett par decimeter över golvet. Särskilt mycket vad gäller hemlösa katter, kattpolitik och kattnyheter. Matte och husse hinner knappt med i svängarna, jag får lite hjälp av Stora matte med bilder och sedan rusar det bara på. Metrobloggen är alldeles lagom att vara på, jag har inte krånglat med att göra fler bloggar, Facebook eller sånt. Det är här jag hör hemma!

Google är bra till mycket, och så gott det går försöker jag länka till källorna som mitt material kommer ifrån. De flesta uppskattar om man frågar om lov att låna text och bilder, och faktiskt, hittills har ingen sagt nej till det.

Ja givetvis blir det lite rapporter och bilder på vårt hemliv, och Nova min lillasyster måste ju få vara med på ett hörn, liksom landet-katterna och vännerna på Katthemmet. Allt detta sammantaget blir läst av några snälla vänner så jag kommer kanske upp i nästan fyratusen sidvisningar på en månad, vilket är jättemycket och en oerhörd ära för mig som bara är en lten bloggkatt. (Dom där toppbloggarna kan ha 17 000 sidvisningar på en dag, visst är det otroligt?)

Men jag är så tacksam att ha fått ett bra hem och ett bra liv, så jag vill gärna dela med mig av mina erfarenheter och tankar. Det kan säkert du också göra… Kattblogga?! Prova, det är så kul! Börja med att skriva lite om dig själv och berätta om sådant du tycker om. Lägg gärna en kommentar till mig så länkar jag sedan till din Kattblogg! Lycka till!

PS. Tänk på att det finns alla sorters människor och djur som kan komma att läsa din blogg. Man ska skriva så att man inte sårar någon, och man ska inte heller lämna ut för mycket av sina egna och andras privata saker, så att det inbjuder till att utnyttjas av fel personer. DS

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki