Tur att det var regnigt idag så att katterna på landet höll sig inomhus! När stora matte kom hem från jobbet, fick hon se en mörk skepnad på gräsmattan: En nedfallen tornseglare!
Det fanns ingen tid att tveka, en tornseglare klarar sig inte upp från marken själv. Stora matte satte in händerna under den skräckslagna fågeln, som högg sina sylvassa klor i fingrarna och slog vilt med sina långa smäckra vingar, och så kastade hon med all kraft – till stora husses förvåning – iväg den stora fågeln rätt upp i luften…. och den flög! Med ett lyckligt ”sssrrrriiiiiiiiiiiiiiiirrrr” for den iväg! Räddad!
Tio minuter senare var den tillbaka med näbben full av insekter och så hördes ungarna skrika hungrigt under takpannorna där boet ligger. Samma bo som generationer haft sedan verkstaden byggdes på 50-talet!
Ville och Mjurre kikade hungrigt från köksfönstret, men stora matte var lycklig. Det är inte var dag man håller i en riktig tornseglare!
Vad bra att du visste vad det var för fågel, och att det bara var att kasta upp den i luften igen (jag kanske hade trott att den var skadad).
Men oj vad vassa klor den hade!
TassKram Wikki
Hade ingen aning om att de inte kan lyfta från marken. Stackars fågel. Tur den fick hjälp!
JA så där är det att vara konstruerad för ett liv endast i luften – korta ben och jättelånga vingar…. Nu flyger den lycklig omkring och samlar mat åt sina hungriga ungar! *spinner*
NosPuss Wikki