Regnbågsbron eller Bortomlivets Grind… det är samma sak. När en av oss katter – eller människor, eller andra varelser – lämnar nu-livet, så är det där vi byter skepnad. Där märker vi inte längre av tidens gång eller kroppens svagheter. Där är vi bara själar, fast det är inte så ”bara” heller, det är varandets ursprungligaste form. https://youtu.be/YNRFMY5KLnU
…men med oss katter är det så att ibland förflyttar vi oss rumsligt ganska ”teleporterande-mässigt” också, det kanske du har märkt?
Är plötsligt där vi inte var nyss, eller är inte alls där man trodde att vi skulle finnas… vilket är FULLT NATURLIGT för en katt!
I viss mån tar vi oss genom stängda dörrar och slutna rum, men mer ofta är vi bara osynliga och ljudlösa när vi passerar!
(Och ibland hälsar vi på våra gamla vänner i Regnbågslandet på en egen liten sidobro dit… ) Så du kan aldrig vara riktigt säker på VAR vi finns! Vilket kanske är lika bra? *ler kattigt*
