Vissa dagar tar emot

surrounmeter

Hur kommer det sig att ibland vaknar man pigg, alert, laddad som en hårt spänd gummisnodd och kan flytta berg (eller åtminstone diska)?

Medan andra dagar då tar det emot att öppna ögonen, man vill inte lämna den varma sköna vrå man bäddat in sig i, och man vill inte sätta ens en tass ute på det kalla golvet?

signallevelmetergao2

Jag skulle vilja ha en humörväljare så att jag verkligen kunde ställa in, mer planerat, under vilka perioder som ens samlade energi skulle användas: Lite extra för att puffa kraft till matte när hon är trött och sliten, lite extra för att lysa upp för husse när han har ont… Med tydliga mätare som visade grönt när det fanns överskottslivsglädje att dela med sig av!

Och Nova och jag skulle kunna samla lite av våra extra-katt-krafter i en burk och ge till våra människor när de behöver det…? Som en sorts vitaminpiller…

Nåja, vi får vara glada att de märker att vi spinner för dem i alla fall. De spinner rätt mycket för oss också, i alla fall husse. Snark snark, låter det.

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *