Slagskämpen suckar djupt när stora matte tar fram desinfektionsmedel-flaskan och topsar och svabbar han illa tilltygade öra…. (Tar en snäll bild som inte visar hela otäcka hålet ner på insidan av öronkanten!)
Det började på nattkröken förra söndagen med ett råkurr, en främmande hankatt gjorde intrång i ”på-landet”reviret, som Mjurre och Ville försvarar. Mjurre talade om vem som bestämmer där, men kom sedan in med blodet rinnande ur örat och med bit- och rivskador runt hela ansiktet. En bitskada låg in i innerörat längst i nederkant och visade sig bli illa infekterad bara på ett dygn. Så redan i tisdags hämtade stora matte hem särskild örontvättvätska och behandlade. Men örat bara svullnade upp och blev värre, och på torsdagen var det fullt av stinkande var. Fredag morgon fick Mjurre åka till våran gulliga veterinärska Maria och få hjälp…
Så nu får Mjurre Vetrimoxin och örat måste torkas ur med jämna mellanrum dvs en grundlig stortvätt morgon och kväll samt hållas efter så inte sårvätskan blir liggande kvar för mycket och bildar nya varhärdar. Det går åt mycket tröstgodis och klappar till Mjurre just nu. Tänk vad otäckskap det kan bli av ett bett. Kattänder ska vara något av det giftigaste som finns, ur infektionsrisksvinkel sett.
Krya på dej, kompis! TröstTass Wikki
