Citat: Pam Brown
En katt gör ett hem!
Månad: september 2008
Utseendet är inte som hos andra…
Naturen har en förunderlig förmåga att skapa oss i olika versioner; några stora, några små, några söta och några…. svartvita! Och vi är naturligtvis bäst! Sedan är alla andra lika bra!
…kattresonerat idag av Wikki bloggkatten med kattbloggen!
Trött katt
Den här missen sover gott:
Varning för lågt hängande taklampa….
Gissa hur det känns (och skramlar!) för den som råkar knocka skallen i den nedstickande spetsen på vår taklampa i vardagsrummet? Just det: ONT! Husse och matte är vana vid sin lampa och går vid sidan om, men stora matte kraschar in i den varenda gång hon hälsar på. Så hur indikera faran? Jo stora matte är livrädd för spindlar….
Gissa om hon undviker den här kollisionsvägen nu? =^:^=
Otroligt vackra foton på mig!
Drömmande ögon, en close-up ända in i pupillen…
Min ädla profil, varenda linje är rätt!
Matte lånade stora mattes kamera och tog de här fina korten i lördags.
Min nya frisyr är kanske lite obekväm
…och kanske lite för spretig. Jag fick lite hjälp att skapa den, men resultatet är kanske inte så smickrande, jag tror jag återgår till den vanliga mer slätslickade varianten!
Å andra sidan, så länge husse rufsar om mej så där skönt, så kan frisyren få bli precis hur den vill!
Never trust a pretty face
We may look cuddly, but our intentions are…
….eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeevil!
Mera tassmedicin åt Mjurre
Nu har Mjurre vaknat efter sövningen och onda benet värker, han är jätteledsen. Att gå ut och jaga möss blir det inget av med på det närmaste dygnet, och sedan måste han ta tassmedicin varje dag hela vintern!
Röntgenplåtarna visade att det blivit artrosförändringar i armbågsleden, som också var inflammerad. Inget livshotande, men jobbigt eftersom det värker emellanåt. Mjurre fick en halv burk tonfisk som tröst och mjuk mjuk kudde att sova på…
Mjurre ska till doktorn
Kattdoktorn – d v s vår favoritveterinär Maria. Mjurres tass gör ont och förhoppningen är att hitta ett sätt att bota det.
Tasskram och lycka till, Mjurre!
Vilken stor kattoa….
…och så får man inte pinka i den?
Livet är orättvist. Här tar man sina människor på promenad till den jättestora härliga sandgropen för att visa dem en perfekt kattoa. Och alla traktens katter använder den – utom jag!
Matte säger att det är barnens sand att leka i. Nåväl, som tröst fick jag gunga lite i alla fall. Det gillar jag!
