Asfaltskisse

Jag är en stadskatt. Uppvuxen i ett bostadsområde, van vid att klara mig bland bilar, hundar och många människor.

_blandade_bilder_6

Med tiden har jag blivit ganska resvan, på med selen och kopplet, resekorgen i mattes hand och så går vi till busshållplatsen. Att åka buss är inte så kul men sedan får jag kika ut igen lite på buss- eller tågstationen, gå i kopplet. Gissa om folk tittar på mig!

_blandade_bilder_7

Det tar jag med ro. Jag tror matte och husse är lite stolta över att ha en kisse som sköter sig lugnt och sansat fast det dras rullväskor och barnvagnar runtomkring, eller dundrar förbi tåg med godsvagnar. Inte jamar jag och skriker heller. Jag är rätt nöjd själv, det är spännande att resa. Med lite tur hamnar man på underbara ställen och träffar nya kattvänner!

Och vi kan väl snart åka tillbaka till landet, husse?

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

3 reaktioner till “Asfaltskisse”

  1. Det är skönt att du känner dig så säker på att husse o matte inte drar med dig på några farligheter. Känns nästan som svärmors vovve som utan att ens rynka på nosen klev ombord på såväl båt, buss och spårvagn på rundturen runt sta’n…

    1. Jag önskar bara jag kunde berätta mer för matte och husse om allt jag varit med om, som gör att jag är som jag är. Det finns saker som jag inte kan förklara…
      Men jag klurar nog ut ett sätt! Kurr-krumsprång Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *