KATTRÄDDERSKAN

NÄR DITT DAGSVERKE VAR GJORT,
OCH DU TRÖTT FARIT HEM IGEN,
VAR DET NÅGON SOM TACKADE DIG ÄRLIGT
FÖR DET SOM VAR SÅ FANTASTISKT STORT:

FÖR ALLA DE RÄDDADE LIVEN?

NEJ, DET SUCKADES LITE HÄR OCH DÄR
”Å NU ÄR HON I FARTEN, DEN…”
OCH SEN KLAGADE DE LITE PÅ VÄDRET…

DE SÅG KANSKE INTE VÄRDET I DITT SLIT,
MEN NÅGRA VAR DET TILLIKA
SOM ÖPPNADE SIN SJÄL OCH SIN LÅSTA DÖRR
OCH SLÄPPTE IN DIG MED DIN LAST
BÅDE DAGTID OCH MITT I NATTEN.

DÄR FANNS DET MILDA FAMNAR
SOM VÄLKOMNADE DE SMÅ
OCH HÄNDER SOM SMEKTE DEM VARSAMT…

SÅ NÄR DEN SISTE VAR LÄMNAD TILL VÅRD ATT FÅ,
JA, DÅ VAR DITT HJÄRTA STILLAT.

DET FINNS MÅNGA SOM DU, SOM BRINNER FÖR DEM
OCH BÄR DEM TILL TRYGGHET OCH KÄRLEK
FASTÄN DU ENSAM SEDAN FÅR GÅ HEM,
MEDAN DE HAR FÅTT RO OCH NÄRHET.

”DET ÄR BARA EN KATT?!” ”NEJ, SÄG INTE SÅ!
DE ÄR ÄNGLAR SOM GUD OSS LÅNAT!
OCH OM JAG INTE FANNS, VEM SKULLE VÄL DÅ
SE TILL DEM?” UNDRAR DU FÖRVÅNAT.

SÅ BÄR DU DIN STORHET I ENKELHET,
MEN JAG VET HUR DET TACKSAMT SPINNES
AV MÅNGA SMÅ KATTER I NYA HEM
OM DIN MJUKA HÄNDER SOM BURIT DEM –
DE GÖMMER EVIGT DIN RÖST I MINNET…

©Stora matte Inger Andersson (Låna gärna, men ange källa!)

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki