Fyra små kattungar del 5

Det här är den del av boken som är tämligen främmande för mig: Att det ska finnas något romantiserat idylliskt och samtidigt tufft i livet som gatkatt… Tur att det är en saga!

Det osäkra livet på gatan och livet som skeppskatt – ja, de kan vara på gott och ont, båda två…

Stora matte viskar: ”När jag var liten grät jag alltid när jag kom till den här delen av berättelsen!” – jag förstår henne:

Och sedan blev det VÄÄÄLDIGT spinnande: En kattnappare?

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki