Jag svarade på en kommentar häromdagen med några rader om SKYGGA KATTER som jag tyckte blev så talande, nästan som en dikt, så att de måste få bli postade här:
De är som skattkistor,
kanske hårda och skavda på utsidan, med massor av lås…
Men när man väl dyrkat upp dem
finner man en ovärderlig skatt: En älskad katt!
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Matte dyrkar och dyrkar men inte låter jag henne låsa upp så värst mycket inte. Fast att jag är en skatt det har hon tydligen fattat ändå… För hon säger att hon älskar mig… och jag tolererar henne tillbaka…så länge hon ger mig mat och leker med mig ;-).
Mjau, det klickar nog till i låset rätt vad det är. Det fungerar individuellt för varje katt, men är så värt att vänta på! TassKram Wikki
Så precis på kornet!
Tack! NosPuss Wikki <3
Du Wikki, i morgon så ska nog vår nya famijemedlem få komma till tals i min blogg.
Hon vill inte bli fotograferad ännu, får jag låna några av dina bilder på Tropiz?
Anger självklart att de kommer härifrån
Absolut, det är bara att låna på!!! <3 Nosbuffa Tropiz från mig! TassKram Wikki
Matte försöker att klappa mig. Hon tycker att det är dags nu, när jag har bott hos henne och mina kattkompisar Tore och Lukas i 2 år. Men jag fräser till och daskar till henne med tassen varje gång hon försöker, för jag förstår inte vad det ska vara bra för.
Men matte säger att hon älskar mig ändå…Och försöker igen….och igen. För hon tänker inte ge upp och så säger hon att hon älskar mig ändå :-).
Mjau jag tror nog du gillar matte men på ditt eget sätt! Kämpa på! Jag vet katter som gläntat på dörren efter en vecka, ett år eller sex år. Men plötsligt händer det. Lika häftigt varje gång!!! NosPuss Wikki
Mjau, nu gör vi det enkelt för oss och samlar in oss under ett o samma namn, och då tyckte vi att Mosås-huliganerna passade bra!
Det har visst flyttat in en skattkista hos oss, fast än så länge har vi inte sett honom mycket mer än när vi tjuvkikar i kameran… Det tog en trekvart eller så lite drygt, men då tordes Brum i alla fall tassa iväg in under gästsängen istället, får väl se om han vågar nosa runt och utforska lite nu när tjänstehjonen släckt ned och gått och lagt sej och lugnet lägrar sej…
Hälsa på Brum här; http://webcam.kattzelius.se:99
användarnamn visitor och lösenord mjau
*nospuss* från Jansson, Pejst, Betty, Zingo och Jade
Mjau, då ska jag spana på Brum i eftermiddag när jag har ”rätt dator”… *spinner* NosPuss Wikki
Mjau, han var framme sent igår kväll och utforskade, såg vi när vi tjuvkikade… Han spanade ut genom fönstret en lång stund… Han hoppade upp på skrivbordet… Han tog en sväng över sängbord och linneskåp… Så in under sängen en stund igen för att hämta trygghet… Han hittade pottan och använde den… Kollade lite i transportburen… … och sen blev han trött och la sej att sova under sängen…
Fast matte fick skrämselhicka imorse; Brum vara bara borta, putsväck och försvunnen!? ”Men han KAN ju bara inte ha försvunnit, finns inte en möjlighet, det är stängt överallt och han kan ju inte ha flutit ut genom tegelväggen!?”
Brum hade varit väldigt duktig och uppfinningsrik och hade hittat ett litet, litet utrymme bakom sängen på högkant där det visst kändes tryggt att vara…
Då blev matte lugn igen, det hade ju varit pinsamt att tappa bort honom första dagen 🙂 så då fick han lite prat och kliades lite under hakan och på kinderna med en ryggkliare, och tänka sej, det verkade skönt för han protesterade inte alls…
Hurrjam vad bra! Då har han ”boat in sig” lite! Hoppas det går bra med att träna på att umgås med människor också! Ser fram emot fler rapporter och bilder! NosPuss Wikki