Hälsa våra vänner på andra sidan Bron, Strindberg!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Det här önskar vi dig nu, Strindberg:
Evigt gröna ängar och en oändlig mängd möss att jaga där i SkaparKattens himmel!
En hög med färska DN att ligga på…
Kisseriet behöver du inte alls tänka på längre!
Men minnet av husses vänliga hand som smeker din glänsande päls och kliar så gott du vet på just det där speciella sättet, det kommer alltid att finnas kvar!

När Strindberg kommer tassande uppför Bron och genom Pärleporten har han redan den allra vackraste svarta kostymen på sig, med varenda glänsande svart hårstrå perfekt välslickat och morrhåren prydligt putsade! Det är en gentlekatt  med svansen i elegant hållning som möter SkaparKatten med stil ända ut i svanstippen. ”Var hälsad, Strindberg! Här finns en plats som är särskilt tänkt för dig – den är lite av en kulturhörna med mycket musik och allsköns konster, ett lite filosofiskt och poetiskt kattgäng som håller till här och de väntar ivrigt på att få del av dina erfarenheter…” SkaparKatten gör en vägledande gest med tassen och där i en bekväm berså med vinrankor och humle, intill en liten fontän som stilla porlar, sitter några katter i det sammetsgröna gräset och ser ivrigt på Strindberg. ”Låter som en utmärkt idé!” säger Strindberg. ”Jag sätter mig här. Och tänker vänta på husse. Att han kommer. När han vill. För jag älskar min husse…” Det blänker till i hans ögonvrå. SkaparKatten sätter sig intill Strindberg och lägger sin Mjuka Svans tröstande kring honom. Det blir alldeles stilla. Märkliga blommor slår ut omkring dem. ”Här i KattHimlen, Strindberg, finns ingen Tid. Här är allt Nu. Din husse kommer att fortsätta leva sitt fulla liv kvar på Andra sidan, du kommer att kunna smyga dit och hälsa på honom ibland. För honom kommer tiden att finnas. Så är det. Men här hos oss finns ingen Tid, därför kommer din väntan att vara som ett ögonblick bara. Det lovar Jag dig… ” En väldig Tass stryker ömsint Strindbergs nos och SkaparKatten spinner: ”Det är Fullbordat!”.

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

12 reaktioner till “Hälsa våra vänner på andra sidan Bron, Strindberg!”

    1. Mjau, och nu får jag höra att veterinären Leif på Jourkliniken stannade hela natten och vakade över Strindberg, höll honom i tassen… *sniff* NosPuss Wikki

  1. Tack alla för alla fina ord och hälsningar. Vilka underbart fina och varma ord Wikki. Tack så väldigt mycket. Dom skulle en kulturkatt som Strindis ha kurrat glatt och stolt åt.

    Älskade Strindis! Världens snällaste katt var du trots att du inte alltid hade blivit så väl behandlad innan du kom till mig. Lika snäll och kärleksfull som du var, lika våghalsig var du och utmanade livet direkt när du kom hit. Man kan väl säga att du redan då använde ett liv. En natt klättrade du upp på en av bokhyllorna och fick ett hyllplan att brista. Tillsammans med böckerna och hyllan for du ner i golvet och skrämde fullständigt slag på mig. När jag sedan såg att du lurat döden med någon centimeter genom att precis lyckas undvika att få en 2, 5 kg tung bok om August Strindberg i huvudet så var det liksom redan klart vad du skulle heta. Och du lyssnade till namnet. Ropade man Strindberg så kom du. Ropade man på Frida eller Siri så kom du inte. Tänk så full av kärlek och bus du var. En liten mjölkflik kunde underhålla dig hur länge som helst att spela fotboll med. För att inte tala om att du faktiskt kunde apportera. Kastade man en leksak så sprang du och hämtade den och kom tillbaka med den i munnen. Ibland så undrar jag om du kanske var en vovve i ett tidigare liv. Vilken känsla du hade för livets goda. Vilken gourmand du var. När andra katter drack vatten och möjligen mjölk och grädde så lapade du gärna i dig av husses äppeljuice också. Äpplen ja… jag kunde aldrig äta ett äpple utan att du krävde att få slicka på äppelskruttet. Det gick heller aldrig att göra en maträtt på nötfärs utan att du skulle ha en liten råbiff med äggula och vispgrädde. Och så många gånger du har tröstat mig när jag har mått dåligt eller varit sjuk. Då har du lagt dig tätt intill mig och tittat på mig med dina fina ögon, kurrat högt och helande och låtit mig få klappa din varma, fluffiga mage. Och personalen på Hund och Kattkliniken i Kumla berättade att även fast du var så svag i morse så kurrade du när dom klappade dig. Även dom, berättade dom för mig, hann på den korta stund du var där se hur fin och oerhört snäll du var. Älskade vännen, nu behöver du inte lida mer. Tack för att jag fick lära känna dig. Det har berikat mitt liv så oerhört mycket och du kommer alltid att vara saknad. Sov gott gubben.

    1. Micke, Strindberg VET allt detta. Att vara älskad är en gåva du gett honom av fulla hjärtat! TassKram Wikki

  2. Gråter när jag läser om Strindberg vila i frid:( sänder varma tankar,kärlek och tröst till husse
    jag själv har nyligen förlorat min underbara kisse<3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *