Fundera en stund. Du skulle inte ha någon mat, inget vatten, ingen varm skön säng. Du skulle få krypa ihop i någon undanskymd vrå, kanske på kalla marken. Det skulle inte handla om något tillfälligt utesovande, som i ett vad eller ett äventyr. Det skulle vara det enda du hade att göra: Kura iskalla natten igenom, oavsett väder och oavsett hur du mådde… Kölden fryser först sönder dina öron, de blir till svarta smärtande klumpar och faller av. Sedan skadas svans, tassar och nos. Du blir så desperat efter mat och vatten att du äter sopor, plastbitar, grus… Din kropp blir allt svagare och kallare. Du minns inte längre hur det är att vara varm.

Och människorna går bara förbi dig.
Hur kan de blunda??? Hur kan de???!

STÖD DITT LOKALA KATTHEM!!!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki