Så fint det kan bli…

httpv://youtu.be/qWHAVKD4mvU

Här myser Maja Gräddnos och Zigge Kolfart, två f d hittekatter. Tänk hur annorlunda det började?! Som en svart skugga kom han tassande, Kolfart, och blev en älskad katt. Det var i slutet av januari 2011. Blivande matte Gunsan skrev:

Det går en svart katt runt vårt hus,
han tar små fåglar och ibland en mus.
Rör sig skyggt och pejlar med sitt öra,
för att han faran snabbt skall höra.
Skyndar runt garagets knut.
Skyndar ifrån gården ut.

Hans varma tassar gör i snön små spår,
där han i mörka, kalla vintern går.
Jag tänder lampan och han ser på mig.
Kom vännen, jag vill värma dig!
Vem är du lilla hittekatt?
Var sover du när det blir natt?

Det går en svart katt runt vårt hus,
han jagar fågel, han jagar mus.
Var morgon nya spår jag ser.
Var morgon, dom blir fler och fler.
Kanhända jag behåller dem,
kanhända katten hittat hem….?

Matte matade och lockade, den svarta katten blev modigare. I slutet av februari vågade han sig försiktigt in i huset och dörren kunde smygas igen. Sedan följde spända dagar med en mycket tillbakadragen skyggis som knappt vågade röra sig i huset, men som bemöttes med tålamod och mjukhet. Förvånansvärt snabbt redan i början av mars, fick matte röra vid sin svarta inneboende. Ganska snart var den blå soffan hans och efter att ha  blivit kliad under hakan i mitten av mars, så lossnade mycket av försiktigheten. Sedan kom en jobbig period när Kolfart hetsåt och hans mage var i olag så det gick åt mycket provande med olika foder innan kräk- och bajsproblem lugnade ned sig. Sår och skador som han haft från tiden ute läkte också.

Mot slutet av april sov Kolfart i husses och mattes säng! Framsteg – någon gång måste han ha haft mänsklig kontakt? Det gick åt ganska många avmaskningar men till slut fick den svarta pälsen glans. Och i början av juni var det dags för det stora jobbet med kastrering, vaccination och ID-märkning. Vad som blev fel då är okänt, men Kolfart mådde inte bra! Det gick åt mängder av veterinärbesök, kunde han ha reagerat på vaccinet? Kolfart åt inte, var hängig och matt. Men i slutet av juni, efter 4 månader inomhus, fick han gå ut i koppel och klarade det med glans! Senare på sommaren när Kolfart mådde bättre fick han gå ut mer – men han var måttligt road av det.

Så rullade hösten och vintern 2011 och Kolfart blev trygg och förtrolig med sin matte och husse, tog ut dem i koppel ibland och levde ett gott liv med mattskrynkling, kickeroo-frisering och festräkor….

I mars 2012 kom den stora förändringen i detta: Randiga Maja med gräddnosen flyttade in från katthemmet Bill&Bull! Det blev lite chockartat och de fick vara särbos med varsin del av huset ett tag. Maja var blyg och försiktig, men med en tålmodig matte blev hon gosig ganska snart. Husse satte upp en nätdörr så att Kolfart och Maja kunde bekanta sig med varann genom den. I slutet av maj fick de träffas utan nätdörren på dagtid, men Kolfart var väldigt vaktande så Maja vågade knappt gå till kattlådan ens. Men så hände något under hösten, medans husse och matte var bortresta! När kattvakten berättade hur Kolfart och Maja gosat och legat tillsammans trodde de knappt sina öron! Och där är de nu! Titta på filmen en gång till och se så bra ett par hittekatter kan ha det!!!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki