Laserpekarleken – men lagom!


Visst är det kul att jaga ”röda pricken” – Nova och jag älskar det – men man måste lära den människa som styr pricken att faktiskt ta det lite varsamt…

  • Låt inte katten rusa blint efter pricken över ”stock och sten” så att den kolliderar med möbler och andra katter – det gör ont!

  • Om katten börjar stressflämta – gör en paus! Jakten kan lätt gå över i ett retande stressbeteende om det drivs för långt. Låt katten pusta ut emellanåt.

  • Gör jakten lite spännande, inte bara en sanslös rusch fram och tillbaka eller runt-runt-runt. Pricken behöver inte röra sig fort eller ryckigt, utan även långsamma prickförflyttningar, men kanske in lite kluriga vinklar och vrår är minst lika roliga. (Nova letade efter pricken i en gympadoja i flera minuter…)

  • Kom ihåg att inte lysa i kattens ögon med laserpekaren, det kan skada synen!

  • Ha en kel- och avslappningsstund med katten efter prick-leken, och gör det till en vana. Jakten ska ha en början och ett slut, och avrundar man med gosstund, så lär sig katten bättre när det är ”färdiglekt” och sitter inte och jamar efter mer ”röda pricken” sedan!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

2 reaktioner till “Laserpekarleken – men lagom!”

    1. Mjau en kisse kan få lite väl hetsigt – det är ju dock katten som ska ha roligast, inte människan som håller i pekaren… TassKram Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *