Minns du din mammas röst?

httpv://youtu.be/fd5S_wpOCNE
Ibland när jag blir orolig, så springer jag omkring och piper – då behöver jag mattes närhet och värme och en stunds gos. Matte sätter sig i fåtöljen och lägger min luddiga favorit sherpafilten i knäet med den fuskpälsiga sidan uppåt. Jag hoppar upp och börjar spinna och mjölktrampa för allt vad jag är värd, och det är som att vara liten kattunge hos sin  mamma igen… Jag rullar efter en stund ihop mig till en belåten boll  och somnar med hela nosen inborrad i mattes hand, trygg och fridfull.

Ibland behöver vi katter få minnas hur det var att vara liten. Vi behöver få höra en kattmammas lugnande ”Urrmjau urrmjau urrmjau!” som en trygg sång som betyder ”Allt är bra och jag är hos dig!” – och ofta får våra människor vara surrogaten för det. ”Urrmjau!” betyder ”Unge!” på alla kattspråk och det ljudet glömmer vi aldrig…

Till alla mammor i världen: Tack för att ni finns! ♥

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki