Redan nedanför RegnbågsBron står SkaparKatten med Tassarna utsträckta och lyfter upp Herman i sin Mjuka Famn, och varsamt, som när en kattmamma bär hem sin minsta kattunge, bär SkaparKatten högtidligt den lilla hittekatten in genom PärlePorten rakt in i KattHimlens Eviga Frid! ÄnglaKatterna sjunger i en stillsam kör, och detta sjunger de:
httpv://youtu.be/LOj2owkg7S0
Herman tittar på SkaparKatten och ler, när han känner hur all smärta försvunnit… Rygg, ben och höfter är inte längre sneda av sammanläkta brott, och hans bakben är starka och raka igen. Men så tittar Herman tillbaka genom PärlePorten, och ser tankfull ut: ”Om det här är HimmelRiket, så har jag i alla fall de senaste veckorna fått vara i Himlens förstuga! För jag har haft det så skönt, och fått så mycket kärlek – katthemmet gav mig en jourfamilj som älskade mig så oerhört från första stund! Åh vilken gåva det var… Jag hoppas de såg hur tacksam jag varit för det?!!”
”De vet, Herman, de vet!” SkaparKatten börjar spinna så att nya sorters blommor knoppas under snön och slickar Herman tröstande på kinden. ”Det är fullbordat!”
Blir så rörd & berörd *gråter 🙁
R.I.P
Mjau – alla missar borde få sluta i kärlek! TassKram Wikki
Åh va fint skrivet.. Man blir riktigt berörd och tårögd.
RIP Herman <3. Kramizar och Tass
Mjau, vi som fick se Herman hos veterinären första gången var förundrade över vilken tålmodig, glad och fin katt han ändå var! Och vi hade ju hoppet att han skulle komma att må allt bättre och sedan kunna stanna i sitt blivande hem… ♥
*buff*
TassKram Wikki
Nu gråter vi. Så vackert. Så skönt att Hermans sista tid blev i värme och kärlek. Nosbuff
Mjau, hans månader med brutet ben på en åker vill jag inte tänka på – men han måste ha haft otrolig överlevnadsförmåga ändå… Nu fick han ha det bra en tid i alla fall! NosPuss Wikki
Käraste Herman, en sån fin gåva att få bli älskad och ompysslad innan du tassade vidare!
Mjau, kärlek och värme och massor av god mat… Plus trygghet. Vilken lättnad dessa dagar måste ha varit för honom… *sniff* TassKram Wikki
Men lilla underbara söta Herman… ♥ Så synd att han blev kallad till Skaparkatten, men om tvåbeningarna inte kunde läka honom så kunde ju inte meningen vara att han skulle gå och ha ont. Då är det bättre hos Skaparkatten… ♥
Mjau, den lille finmissen – kan man fatta det att han var ute i höstens fukt och råkyla och klarade det på nåt underligt sätt? Men nu hittades fler problem från den sönderslitna svansen och trots smärtstillande och antiinflammatorisk medicin så fanns ingen återvändo när röntgenplåtarna visade än mer skadade saker, som den tappra lilla katten inte själv avslöjade… Herman fick somna i famnen på en kärleksfull människa, fridfullt och stilla. *sniff* TassKram Wikki
Åh, Herman… Sov sött! *snyft*
Mjau, vi kommer att minnas fine Herman ♥ en tapper misse med okuvligt mod! NosPuss Wikki
Lilla fina Herman! Så sorgligt men är så glad att vi lyckades rädda dig och så evigt tacksam att jag lärde känna dig! <3 :,(
Mjau, det susar ett spinnande från KattÄnglar runtom idag, ett tack från alla dem vi hjälpt, men som tassat vidare… NosPuss Wikki
Sorgligt att fine Herman inte gick att rädda, men vi är glada för att han räddades undan kalla vintern och fick tillbringa sin sista tid i värme, bildligt och bokstavligt. Sov i ro, Herman! Kurr och burr.
Mjau, Herman fick så mycket beundran och ömhet av alla han mötte. Önskar bara att vi hade kunnat undsätta honom tidigare! ♥ *sniff* TassKram Wikki
Vi hade pratat om det, att risken fanns, men när beskedet kom var jag inte på ngt sätt beredd. Att vårt vardagsrum skulle bli en himelens förstuga, så oväntat, så sorgligt men ocskå en vacker tanke. Att man efter så kort tid kan älska en liten hittekatt trodde jag inte var möjligt men han visade oss så oändligt mycket kärlek att det inte gick att låta bli. Han klev rakt in i mitt hjärta lilla Herman och där blir han kvar men han fattas oss redan.
Stort tack till alla er som engagerat er i Hermans korta och oerhört tragiska liv. Vi tröstar oss med att han troligtvis under sin sista levnadsvecka fick uppleva mer kärlek än han någonsin gjort förut.
Våra hittekatter stjäl våra hjärtan, så är det bara! Och Herman stal mer än ett hjärta, för det gick liksom inte att vara opåverkad av det han utstrålade! På mer än ett sätt tror jag att SkaparKatten skickade en speciell KattÄngel till oss på lån en liten tid! ♥ Det lär oss bara mer om hur viktigt det är att älska fullt ut den tid man har!
Tack för att ni gav Herman denna gåva!
NosPuss Wikki
Så sorgligt att Herman var tvungen att lämna sin familj, när han äntligen hittat hem! Hoppas att familjen har någon annan kisse som hjälper till att trösta dem nu när Herman leker med de andra himlagoa katterna!
nosgos å tröstegottisar
Maurice & Kajsa
Mjau, vi får väl se – de måste få ta sig tid med sorgen över denna ytterst speciella katt också! NosPuss Wikki