Husse, matte och Stora matte åkte i kväll ut till djurkyrkogården på Fransiscuslunden här i Örebro – de möttes av en vidunderlig syn: Hundratals och åter hundratals gravljus brann mellan de tysta tallarna, i stilla åminnelse av varje saknat och älskat husdjur som vilar där! En hjärtevärmande och oändligt vacker syn!
Matte gick med säkra steg trots mörkret bort till Örebro Katthems gravplats, den är nämligen lätt att finna – den ligger direkt till vänster om det enorma stenblocket som är i kyrkogårdskanten åt höger – och enda stället där en väldig marschall lyser upp som syns högt över marknivå uppe på den stora stenen…
Och nu står här fyra vackra gravlyktor som vi ställde ut att lysa för våra älskade saknade kattvänner från katthemmet – och så får de lysa för vår lika djupt saknade vän Semlan också! *spinner* Det blev så vackert!!!!
Åh så fint.
Tänker på alla.
Kram
Mjau det gör vi med! TassKram Wikki
Så vackert!
Vi känner tyvärr inte till någon djurkyrkogård här i norr. Alla familjens bortgångna djur ligger begravda i skogsbrynet på huset på landet. Både hamstrar, katter, hundar och hönor. (Mattes mamma hade en schäfer som uppfostrade både en kyckling och en katt till hundar!)
Minnet av dem alla består!
Mjau, så har vi på Stora mattes Landet – där vår vän Semlan nu vilar. Där finns också plats för några av skogens alla djur; små harungar och t o m en tjäderhöna… NosPuss Wikki
Här har matte också varit iväg och tänt ljus. Det är en stor kyrkogård här med en enormt fin minneslund där det var flera tusen ljus tända, matte visade bilder hon tog och det var som ett stort eldhav. Det är mattes favorithelg på hela året, hon tycker det är så vackert och rofyllt att gå dit och tända ljus. Tyvärr finns ingen del som är för djur, men det hindrar ju inte att man kan tända ett ljus även för dem som gått över regnbågsbron.
*nosbuffar*
Mjau det är faktiskt ofattbart vackert att gå dit och se alla ljusen… *spinner* NosPuss Wikki
Åh så fint det ser ut. Tänk att det finns så många som verkligen bryr sig tillräckligt mycket för att gå ut och tända ljus för sina pälsklingar. Husse skäms över att han inte gjort det själv.
Det är inte antalet tända ljus som reglerar den kärlek man känner i sitt hjärta för den kisse man saknar! Det är hjärtats sång som sjunger så länge som hjärtat slår! Husse ska INTE skämmas – han ska vara stolt över sin kärlek, som inte kommer att blekna även om sorgen mildras med tiden… NosPuss Wikki
Vi tänder med ljus för alla våra saknade! Så vackra bilder med ljus och mörker! NosPuss Sven och Signe
Mjau men ni vet väl hur det är – om inte mörkret fanns, då skulle vi ju inte märka ljuset heller?! TassKram Wikki
Åh så vackert…matte blir alldeles tårögd. Hon gick genast ut och kollade så att lyktan på Bolzmanns grav lyste som den skall. Vi tänker på våra fyrbenta vänner som tassat äver regnbågsbron extra mycket ikväll
NosPuss
Indra
Mjau, vi också! *spinner* NosPuss Wikki
Mjau, våran missekompis, Trisse ligger begravd där sedan lite mer än 12 år tillbaka, *gråter*
Matte hade tänkt att åka dit oxå, och sätta dit ett ljus, men våran lillmatte fyller år idag/Lördag
så vi har tänt ljus här hemma för Trissevännen som fick Cancer för 12 år sedan 🙁
Tass/
Mimmi
Chicko
Tarzan
Sessan
Mjau då tycker jag att våra lyktor där vid katthemmets grav kan få skicka en liten stråle ljus bort till Trisses vrå också! Han ler så gott från SkaparKattens himmel om den omtanken! NosPuss Wikki
Så vackert ?….
/Jam & Kram!
Mjau det är jättetjuuuuuusigt! NosPuss Wikki
Ja, det är vemodigt vackert med alla ljus som tänds för alla älskade vänner… Vår stora syster Snuffin, som nu skuttar om kring i Regnbågslandet hos Skaparkatten, har också en speciell plats här i vår trädgård. Den platsen är prydd med en vacker stenskulptur i form av en vacker vilande katt, en lyckta som nu det brinner ett ljus i, sidan om finns en liten ängel och ett hjärta, allt under en stor ask… Vi saknar henne såååå… Tasskramar
Men visst känns det fint i hjärtat att få göra detta stilla gravpysssel, till minne av sina kära fyrfota? *spinner* TassKram Wikki