Äntligen ute på tur!

Vi fick INTE gå ut på egen tass! Stora husse sade bestämt ifrån att det fanns för mycket farligt – men vi satte varsin människa i koppel och då var det ok att tassa ut.

Gräset var ganska tovigt och inte så värst lätt att hitta något av det där goda späda gröna, som man vill knapra på!

Mjau, det mesta av Stora mattes trädgård var i rätt risigt skick! Men goda lukter fanns!

Den här rabatten är lika bedrövlig, tycker jag. Men här var gräset gott!
Här satt vi och junade länge på en retsam talgoxe, som tjattrade ”Katt katt katt!” från päronträdet närmast syrenhäcken. Synd att man inte kan flyga!

Jag inspekterade det gamla rådjuret av cement, det har blivit ganska mossigt, så Stora matte har lovat en varsam rengöring i vår. Tänk, första gången jag såg det, så trodde jag det var något farligt som låg där under spireabusken! Pinsamt…

Det var lite kallt och lerigt under tassarna och faktiskt skönt att komma in igen!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki