Månad: oktober 2014

Och lite annat smått och gott, hi hi….

En minnesdag för de döda – en dag för stillhet och minnen, att tänka på våra vänner som tassat över Bron – den infaller nu på lördag. Så jag tänkte att jag skulle leta reda på en lämplig psalmtext att jama en sådan dag, medans vi tänder minnesljus och hedrar dem… Först hittade jag ”Alla jordens katter han mänskan gav” men, mja, det var kanske inte vad jag tänkt mig…

Nästa spår var ur 1797 års psalmbok, där i alla fall enligt google texten skulle lyda ”Han är min l’katt och ädlalte del, Mit ods och arf, fom aldrig lglår fel, Det jag med alt nöje vil ägna: Och frögdar mig at min arfvedels lott Ar detta, fom ’ar evinnerlig” – men det var lite ”misstolkat” också!

Sedan nosade jag in på den värmande texten ”Och Gud sände en katt” av Carolina Johansson om kissen som tassade in i kyrkan under psalm 522… En strof i psalmen lyder ”I Guds tystnad får jag vara, ordlös stilla utan krav…” – är det inte mycket likt att vara en katt?

Så jag kommer att sätta mig stilla på lördag och tänka på alla dem som står med här i bloggens sidokolumn ”Wikkis MinnesLund”. Den är verkligen viktig för mig – och för alla dem som saknar en eller fler av katterna som är med där. SkaparKattens Frid till er alla!

Här kommer i alla fall slutligen en psalmtolkning som innefattar det jag sökte:
httpv://youtu.be/UF4eW4WA4bM

PS. Katten på den översta bilden är en kyrkomålning av Albertus Pictor. Gissa var den finns???! Jo, i Kumla kyrka!!!

 

Undrar just hur jag ska lyckas tassa dit?

Jag har just hittat en ny lockande kattbok – att läsa eller lyssna till!

Här är en sammanfattning av handlingen, lagom för höstrys i läsarstolen:
En katt går sin egen väg. Ingen kan välja sina grannar. Två sanningar som Sara och Björn får erfara när de flyttar ut på landet, till sitt nyrenoverade hus. Här skulle Björn koppla av från arbetet i stan och Sara förverkliga den länge närda drömmen om ett eget trädgårdsmästeri. För att inte tala om deras katt. Vilka möjligheter till fria strövtåg.

Lars och Agneta, paret i huset mitt emot, kommer förbi redan första kvällen. Att de liksom Sara och Björn är kattägare är ett lyckligt sammanträffande, och det är inte enda intresset de delar. Grunden verkar vara lagd för god gemenskap över staketet.

Men mycket snart kan oråd anas. Lars och Agnetas katt är ett stridbart djur som försvarar sitt revir med klor och tänder och när kriget mellan de båda katterna intensifieras ökar också spänningen mellan de nyblivna grannarna. Samtidigt uppdagas att det även tidigare har förekommit osämja mellan människor i de båda ensligt belägna husen. Bråk som slutat i en spöklik tragedi där sanningen aldrig riktigt uppdagats.

Liksom katten lurar på sitt byte nafsar historien de nytillkomna i hälarna. Sara och Björn tvingas försvara sig med metoder de aldrig trott sig kapabla till. När allt slutligen brister drabbar katter och grannar samman på ett sätt som genljuder i hela bygden.

Finns som ljudbok, det ska jag nog testa! Tass på er!

Matte tycker att jag ska se ut så här:

Nu har Stora matte kopplat av med en liten stunds kattsök av den mer förnöjsamma sorten: Att hitta kattsaker till mina Tasserier, till katthemmets loppishylla och iblad t o m någon sak till sig själv… När hennes ”kattögon” börjar spana så räcker det att en svans skymtar!

En kattkudde med tyg designat av berömda kattkonstnärinnan Lesley Anne Ivory blev det först – på ena sidan vackra katten Agneatha:

Och på den andra ”Puff and the Egyptian Eye”!

Lite ny stoppning skulle kudden må bra utav, den doftar lite…

Och en tegelsten har det också hamnat i fyndlådan:

Tung som sjutton är den här massiva keramikkatten, gjord av Lars Bergsten, en keramiker som hade verkstad i Eskilstuna. Visst är den cool?!

Ett par kattransportburar och en skaplig kattoalettlåda med huv gick till våra vänner vid Livbojen, som förresten har ett loppisbord på Munktellarenan, Eskilstuna, i morgon söndag 26/10 också!!!

 

Katten Göte har skadat sig och behöver hjälp! Läs mer HÄR!
Ge gärna ett bidrag via SnuffeFonden! Tass på er!

Förut fanns en sajt som hette ”Macho i kollektivtrafiken” och som på ett kul sätt porträtterade hur personer – framför allt män – bredde ut sig i sittstil i bussar, tåg och annan kollektiv färd:

Som en spinn-off till den finns nu ”Saving room for cats” varfrån jag har hämtat förklaringen till alltsammans:
 
Här kommer min favorit:

Knasiga blogg som inte fungerat – gruff gruff!

Men mjau, vi tar nåt gladare istället:
Min kompis Meg är med i veckans nr av Hemmets Journal:

Jag beundrar hur målmedvetet Meg trampar vatten!

Själv – angående bad – nöjer jag mig med att slumra på badrumsmattan intill mattes tvätthög!