i
Rasmus Survivors matte har bett mig att framföra en hälsning:
”Varmt tack till alla som skickat hälsningar till min älskade Rasmus och mig. Det värmer att så många engagerat sig i en sliten luffare. Så få dagar vi fick, men ändå är sorgen lika stor som om vi hade fått lång tid tillsammans. Jag är glad att han slapp dö ensam i en vägren, vilket han hade gjort om det inte funnits en vänlig människa som noterat hans nöd och tagit honom till UDS. Hade det inte funnits en sjuksköterskestudent med järnvilja hade hans liv slutat där, men hon gav honom chansen att få ett nytt liv. En chans alla slitna katter borde få.
Det blir så litet kvar efter en älsklingsmisse, en halväten burk a/d och några pälsstrån där han legat. Såret i hjärtat är desto större (liksom hålet i bankkontot efter hans vård).
ÄlsklingsRassemusse-på-luffen-kissen, vi saknar dig är hemma mer än någon kan förstå.
Kram matte”
Vi spinner tröstespinn allt vi kan, hör du det, matte?!!
Tröstekramar till dig…. vi fick in en sån liten kille i nyår, samma färg, sopkatten Odd Rolf… Vår goa vette fick ett akutbud dagen före nyårsafton.. Sophämtarna hade funnit en kisse i en soptunna jättetidigt på morgonen, nästan strypt. Hon åkte ut på akututryckning, sopbolaget betalade och på vägen in till mottagningen, där det var meningen att han skulle avlivas, så började gubben vakna till.. vår kära vette hade inte hjärta, så kissen fick en chans….Hon chipade den, badade och kastrerade och vaccinerade. Sen fick han bo i en hundbur i ett litet rum ute i hennes stall. Han repade sig, pälsmässigt såg han ut som hej-kom-och-hjälp-mig, men en sån gosig katt!!! Tillsammans så fann denna katt en fristad hos en dam, som blivit tvungen att avliva sin vovve strax innan. Och Odd Rolf fick ett nytt hem på min födelsedag…Kanske det kan trösta lite, att via Odd Rolf så lever kanhända Rasmus Survivor vidare i Strömstad?
Odd Rolf, vilket underbart namn! Mjau, ibland lyckas räddningen och en lycklig katt får många goda år med sin människa! Och vi gläds lika mycket för varenda en!!! Tack Gunilla för den underbara berättelsen, den värmer och tröstar! TassKram Wikki