Ändå har de tillit och spinner

IMG_5058
”De är lite smutsiga i öronen” tyckte kattägaren. Och så skulle de ju avlivas, så det var tydligen inte så noga. Vår suveräna kattungebeskyddare och kompis Mison ryckte ut och hämtade de två kattungarna bums!
IMG_5062 IMG_5063
Den grå kattungen hade redan kliat sig så illa av skabben att ena örat mist tippen…IMG_5065
Varför förstår man inte att det här är en sjukdom som gått för långt och gör något?
IMG_5066
Men ändå spann både den grå och den svarta lite mindre kattungen tillgivet hela tiden och var både keliga och lugna – trots främmande personer och ny miljö!IMG_5067
IMG_5068
Nu är de i trygga händer och i karantän tills skabben är behandlad – det blir avmaskning och veterinärbesök på direkten! Den svarta myskissen var lite mindre ankommen i öronen men fnasig i ansiktet istället. Så vi vet en Mison med kattungepyssel nu!
IMG_5071

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

29 reaktioner till “Ändå har de tillit och spinner”

  1. Hur kan man göra så mot kattungarna det förstår jag inte.

    Tur att vi har Mison som tar hand om dom..

  2. Blir så upprörd att man kan göra så!Omsorg och Omtanke, hur kan det bara försvinna?! Stackars missar vad det ska klia. Så skönt att de fått hjälp.Nosbuffar

    1. Mjau, Mison är världens bästa kattmamma! Hon har redan pussat småttingarna massor och berättat för dem om hur bra allt ska bli! TassKram Wikki

    1. Mjau, samtidigt Mison hämtade kattungarna så kunde hon hämta en hel släpkärra med djurmat också, skänkt av Plantagen! <3 NosPuss Wikki

  3. Åhh, gud vad det börjar klia i mig efter att få göra rent de där öronen… Varför kände inte ägaren så?? Tur att det finns människor med hjärta för djur!

    1. Mjau det går nog åt mycket varsamt tvättande i de där små trattarna… Lillkillen! NosPuss Wikki

  4. Usch, stackars kattvalpar!
    Men sån himla tur att de både slapp vandra över regnbågsbron och får hjälp.
    Matte mådde illa av att se hur illa det såg ut i öronen

  5. Jag önskar så att det vore riktigt hårda kännbara straff för att behandla sina djur på det sättet! Fyjam, man mår riktigt illa och blir alldeles blöt i ögat när man ser sånt. *hänger med morrisarna*
    Skönt att veta att de får det bra nu.
    *nosbuffar*

  6. Tror inte att man slutar att förundras hur vissa kan göra mot djur överhuvud taget 🙁 🙁
    FY så elakt tänkt att bara avliva så där 🙁
    Tur att dom kom under en bättre beskyddare iaf.
    tass tass

  7. Jag kallar nu killarna Daiquiri och Galliano.
    Daiquiri, den svarta, har normal öronskabb, och honom har vi tvättat ur öronen på, gubben och jag. Sen fick han Stronghold i nacken.
    Galliano, den grå, var det värre med. Vi kan totalt glömma att tvätta ur dom öronen på ett tag. Skorporna är stenhårda, och fnöskar sönder bara man tar i dom. Vi har fått nöja oss med att dränka in öronen i babyolja, samt Stronghold i nacken.
    Babyolja får vi nog lov att köra med varje dag nu, så kanske öronen mjuknar upp, så vi kommer in i öronen och kan tvätta.
    Men tänk, bägge grabbarna är ju hur go’ a som helst.
    Husse höll i och jag behandlade, men han behövde inte hålla alls egentligen. Dom satt snällt stilla och spann. Efteråt var det nosbuffar som gällde.
    Älskade små lillpluttisarna.
    Ett fat med Mjau’s smaskiga tetramat fick dom som avslutning, och jisses så dom åt. Torrfoder har dom haft hos sig hela tiden sen dom kom hit i eftermiddags, men Mjau var verkligen populärt. Jag gissar att dom aldrig har ätit det förut, för ojoj så dom morrade mot varandra när dom åt haha.
    Så fruktansvärt glad jag är, att dessa små liv inte är skyggisar. Tänk så svårt det skulle vara att hjälpa dom då…
    Det här kommer gå bra, även om det kommer ta lite tid

  8. Så gräsligt Wikki! Den lilla grå ser ut som vår Svennis! Jag hoppas de fina missarna kommer ha det bra och få nya fina förevigt hem.

    Ha en fin sommar!

    NosPuss Sven, Signe & Doris den svarta maran

    1. Mjau, de har alla möjligheter nu! Tänk så deras liv ändrats på en enda dag! NosPuss Wikki

  9. Sverige tycker att vi har bra djurskyddslagar. När man ser sånt här undrar man. Varför anmälde inte den veterinär som skulle avliva katterna ägaren? Dessutom borde det vara hos oss som i många andra europeiska länder – veterinärer får inte avliva friska katter.

    1. Suck, de skulle inte ens få bli avlivade av en veterinär, det var nån kompis som skulle ”ställa upp och slå ihjäl dom”… Tack och lov för att de är i trygghet nu! NosPuss Wikki

  10. Det var den värsta öronskabb jag någonsin sett en katt ha – fy för den lede!! Katter har ringa eller inget värde alls hos många ute i vårt samhälle och så finns det så underbara människor som ni som tar hand om och vårdar de små oskyldiga liven – tänk vilka kontraster det finns oss människor emellan – tack o lov att ni finns, kan och orkar! Jag blev så rörd! Kram!

    1. Mjau, det är illa på en så liten misse! Men nu är Galliano frisk och finns för adoption via Örebro katthem! (Läs under på katthemmets hemsida under ”Våra katter/Kattungar”) NosPuss Wikki

  11. Undrar om jag kan få kopiera din bild på det tragiska örat för att visa hur illa det går om man inte behandlar öronskabb och i min kamp för kastrering och/eller sterilisering för att inte oönskade kattungar ska spridas ute i periferin och vara något som man kan förgifta, skjuta, dränka eller slå ihjäl. Jag månar om alla djur men katter har så låg status i vårt samhälle så de måste få mänskligt stöd och deras värde måste höjas i samma nivå som hundens. Så sorgligt att många, många katter far illa ute i periferin utan att någon bryr sig förutom eldsjälar som kämpar mot alla odds anser jag när det finns så många som totalt struntar i sina katter och låter dem föda oavbrrutet år efter år ute i det vilda. Har själv en Fb-sida som heter ”Lekvattnets katter” där jag försökt påkalla behovet av att bry sig men det sker inte mycket med den sidan – men jag ger inte upp och kanske det kan hjälpa någon liten övergiven katt till slut. Jag bor inte där men har anfäder därifrån osv. och fb-vänner från den bygden. Mvh Ann-Viol

    1. Ja det får du gärna. Lägg en länk hit till bloggen och skriv ”Foto: Wikki” så går det bra! Tack för att du frågar och tack för att du kämpar för våra medmissar! NosPuss Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *