Förlåt!
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki
Du menade väl, vännen, och du visste att många väntar på besked… puss på nosen!
Mjau, jag är i alla fall ledsen över att jag tassade fel, även om det var i välmening, det är ju så sorgligt som det är och så gör jag det värre för någon som jag egentligen vill trösta. Stackars matte Karin måste ju vara så besviken på mig! *sniff* NosPuss Wikki
Tror inte att Karin var besviken – hon vet ju hur underbara runor du tassar om katter som rört vid ditt hjärta! Nu har hon fått berätta det själv i ett underbart blogginlägg, och din runa kan säkert läggas ut igen. Den var mycket vacker!
Mjau, det viktiga är att det blir rätt för Lurrvars matte Karin – det är de som hör ihop och det respekterar jag! NosPuss Wikki
Det är okej Wikki, jag hade inte hunnit ta in det riktigt själv, gråten var så stor och då kändes det tungt att mötas av det på nätet… NU får du gärna jama om hur Lurrvar har det hos Skaparkatten! ♥
Jag hoppas så att han har känt hur älskad han har varit och att han vet hur enormt saknad han är. Jag tittar ut på balkongen och han är inte där… Inte heller i tornet, på köksstolen eller på kudden i fönstret… Han har gått!
Kramar
Mjau, det kommer strax… Hoppas det känns bättre nu! NosPuss Wikki