En liten silverkatt på Bron

Det är väldigt tyst och stilla vid Regnbågsbron. En ljummen sommarvind fläktar doften avlurrvar1 syrener till alla väntande änglakatters nosar. Flera gånger har Lusse varit och tittat ut genom Pärleporten och undrat ”Kommer inte Lurrvar snart? Jag vill ju så gärna träffa honom och jama med honom om vårt hemma!”

Just då kommer det en liten silverkatt tassande på Bron. Han går sakta och lugnt, och i hans päls glittrar det som av diamanter – det är mattes tårar. Att ta avsked från henne var viktigt att låta ta sin tid. Med bestämda steg och lika bestämd min går han nu rakt fram till SkaparKatten och bugar artigt – det syns att Lurrvar har något viktigt på hjärtat…

SkaparKatten böjer ned huvudet och lyssnar uppmärksamt på det Lurrvar viskar: ”Mjau! Stora SkaparKatt, jag tänkte att när jag kommer till Himlen så vill jag ju bli en väldigt stor och stark och stilig hankatt med massor av muskler och så skulle allt vara toppen! Men… Matte sade att jag var precis den Lurrvar som hon älskade mest av allt i hela världen – mina små tassar och min charmiga uppsyn och allt sånt… Och jag känner nu, att jag vill inget hellre än att fortsätta vara jag, precis så här! Jag är ju Lurrvar, jag!” I sin iver viftar Lurrvar med tassen så att han råkar tassa till SkaparKatten mitt på nosen, ganska likt en och annan tassviftning som både Frank och Linnsen varit med om… Och Skaparkatten börjar skratta och buffar Lurrvar mjukt med en väldig Tass tillbaka! ”Sannerligen, en alldeles unik Lurrvar det är du och så må du förbli! Och här är Lusse som väntat särskilt på att få leka massor med dig! Han kan visa dig alla gröna ängars mushål och klätterträd, och tillsammans kan ni hålla en skyddande tass över era människor! Det är fullbordat!”

Och passande små silvervingar slår ut på Lurrvars skuldror, och så springer de iväg, Lusse och Lurrvar, en guldkatt och en silverkatt, för att leka sig genom KattParadiset…

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

20 reaktioner till “En liten silverkatt på Bron”

  2. Lilla ljuvliga söt-Lurrvar. *tårar på nosen*
    Du började ditt liv på ett eländigt sätt men du var oerhört älskad av många de sista 2 åren.
    Vi tänker så mycket på matte Karin och resten av din familj
    Du jamar alltid så fint Wikki!
    *nosbuffar*

    Svara

  4. Matte och vi gråter när vi läser om hur underbara lilla Lusse möter Lurrvar. Det känns skönt att veta att han inte går ensam… <3
    Lika små och lika älskade och även om deras tid hos oss blev olika långa så har de det bra tillsammans nu. Och matte vill inte ha Lurrvar annorlunda, han var alldeles perfekt!

    Nosbuffar

    Svara

  5. Tårar rinner igen, Tack Wikki för din fina text om underbara Lurrvar.
    R I P känns dumt att skriva i samband med dig, Lurrvar….för nu tror jag att det mer är
    B P Ä (bus på ängen)
    <3 <3 <3

    Svara

    1. Mjau, jag tror det är en liten tuffing som kommer att ta stor plats i katthimlen också! TassKram Wikki

      Svara

  7. Finaste Lurvar, när Skaparkatten kallade gick du. Så omgiven av kärlek blev du, och så saknad av många, ett kort liv här fick du, men en stor personlighet var du, Wikki du beskriver så fint Lurvars möte med Skaparkatten, som alltid

    Svara

    1. Just nu känns det verkligen som att denna lilla katt på ett märkligt sätt lämnat ett ENORMT tomrum! Så på ett visst sätt är han STOR!!! NosPuss Wikki

      Svara

  8. Vi hoppas att du nu får ett underbart liv långt från smärta. Du kommer att minnas all den kärlek du fick av dina människor och de kommer aldrig glömma den kärlek du gav dem.

    Världen vi lever i blir aldrig densamma mer, men det är inte detsamma hos SkaparKatten heller när du och Lusse leker tillsammans igen.

    R.I.P.

    Svara

  9. Lille Lurrvar! Du fick en underbar tid här hos din matte och lillhusse. Den kärlek du gett och fått kommer alltid att finnas med de dina som finns kvar här hos oss och den har du även fått med dig till Skaparkatten och alla de missar som finns där. Fridens vingar över dig!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *