Månad: januari 2013

Vi katter har Mjuuuuuuuuuuka Tassar. Vi är bra på att handskas med Sköra Ting.

För det mesta…

Du hittar presentation av bäddarna HÄR, och budgivningen finns HÄR.
Spinnande – vem toppar mina bud?!! ♥

PS:Ni kan läsa om Klostermatte Kicki i NWT också – HÄR.

 

.
..eftersom ingen verkade fastna för hennes råttfångarhistoria igår.
Musen hann dock fångas på bild – i all hast och på avstånd:

En liten storögd hasselmus!
”Vete katten var den är idag!” suckar Tanja. Hon har varit ute och kikat vid stenen minst 20 gånger idag men där har inte varit minsta musspår… Den är förmodligen på rea och försöker ordna sig en ny päls!

Nu ska jag jama iväg medlemsavgiften till alla föreningar som jag är medlem i, det är WIKKtigt att göra så här på det nya året! Du har väl också gjort det?

Den som vill stödja Örebro Katthem kan bli medlem, det kostar 150 kr för huvudmedlem, 50 kr per övrig familjemedlem och 25 kr per husdjur (Om man vill! ♥) och då gäller det för hela 2013.

Betala in medlemsavgiften på pg 28 88 67-5 och märk med ”Medlemsavgift”. Glöm inte att skriva ditt namn, adress och gärna mailadress. Om du inte får plats med informationen på avin, skicka ett kompletterande mail till kassören!

Det här är specialskottningen som mattes mormors katt Tass har:

Det här gamla gråpäronträdet är hans klöspelare och hans toaställe…
Gammelmatte skottar väg dit åt sin gamle kisse, det är kärlek! ♥

Fixar du det här tricket, Sören?

Tur att vi har varmt och gott här hemma i Vivalla!
Tanja skickar bilder från Landet, som är mycket kallare och berättar:

– Det var en mumsig liten mus vid Stora mattes fågelmatsställe, och jag gick ut för att fånga den. Det var så kallt att jag fick rimfrost på morrhåren och jag var tvungen att stryka av mig det på trädgårdsväxterna, så att jag inte skulle frysa fast.

Jag hade tagit på mig termopälsen och antifrosttassarna och lade mig på lur under fågelmatsträdet invid fågelbadsstenen där musrackaren hade krupit in. Efter en stund hade jag lokaliserat den lilla rackaren och med ett språng…

…slog jag klorna i mitt byte! Det var bara det att den hade hunnit bli alldeles djupfryst under tiden och tjälat fast i marken – för SÅ kallt är det här! Så allt jag lyckades fånga var musens skinn som åkte av ungefär som skalet på en banan!!!

Stora matte tyckte så synd om mig att hon satte fast musskinnet på ett snöre och lekte massor med mig, som tröst. Vi hade vansinnigt kul, och sedan när det tinat i inomhusvärmen åt jag upp musskinnet. Det var i alla fall bättre än ingenting. När det blir varmare ute, ska jag hämta in resten av musen. Man får ju alltid anpassa sig efter vädret! *blink*  

Uppståndelsen var total när kattungen Meggi, 5 månader, överlämnades av Rysslands ambassadör Alexander Rumyantsev till sin nya matte, Tarja Halonen. Att Finlands expresident blir med ny katt tog hon mycket lugnt, vilket jag ger henne full poäng (FEM Wikkistjärnor!) för, medans lilla Meggi blev ganska stressad av mediauppbådet: ”En kattunge på fem månader är fortfarande rätt så nyckfull. Det kommer nog att bli en helt vanlig hemmakatt av den!”

Lilla Meggi visade tydligt att hon inte gillade att plockas runt bland ganska tafatta dignitärer och nya matte gav handfast befallning att katten skulle få lugnan sig i sin transportkorg. Där kände sig Meggi lite tryggare!

Mer finns att läsa HÄR och YLE har en filmsnutt med den söta missen.

Tänk om ALLA katter, vare sig de är av ras eller okänt ursprung, kunde få samma betydelsefulla välkomnande till nya hem – få vara efterlängtade och värdefulla och respekterade! Det drömmer jag om…

Det här är det senaste jag fått veta via vår vän Fjutten:
”Någons svanstipp kommer troligtvis att ”skrumpna” av sig själv, han har INTE ont
och den blir bara ca 5 centimeter kortare i så fall. Det blir ingen amputation
då det ser ut att ordna sig på naturlig väg. Troligtvis blir det samma sak med
det ena örat. Det kan låta lite läskigt, men så länge han är pigg och inte
verkar ha ont är det större risk att amputera nu, ett större ingrepp med
infektionsrisk.” Enligt besked från jourhemmet, där vi också får höra att Någon söker trygghet hos jourhemmets egen katt – han behöver nog den trösten! ♥
Hela hans uppsyn ropar ”Se mig! Hjälp mig!” – det är gott att veta att han är inne i värmen.

Fast just idag är det kallare här i Örebro (-15) och på Landet (-21) än i t ex Boden i norr. Visst är det konstigt, man tror ju liksom att det är kallare ju längre norrut man är…

Husse har skrämt vettet ur matte…. När han äntligen ringde efter slutprovet i sin kurs och matte undrade hur det gick så sa han med lite deppig röst: ”Jag hade ju velat ha ett poäng bättre resultat, men…” och matte frös till, innan han fortsatte ”Det hade ju varit roligare att ha alla rätt, men att ha bara ett enda fel får väl duga…”

Så HURRJAM HURRAM HURRJAM nu är husse godkänd i sin fortsatta väktarutbildning och vi (Och matte!) svansdansar runt och jublar! Och ikväll så får Nova krypa upp i famnen på sin mest älskade människa: