Ibland undrar jag vad människor har sin stora hjärna till – för de verkar inte tänka alls! Detta slår mig i synnerhet när jag läser i veterinärspalten (Mjau, jag smygläste Stora mattes veckotidning när hon var här senast!) och genast sätter en hårboll i halsen av ilska!
Hur korkat (Och snålt?) är det inte att skicka frågor om sin katts (Eller hunds eller annat djurs!) hälsa till en tidningsspalt?** Ofta med en katt som är akut sjuk eller skadad, rentav har plågor och behöver till veterinär för att få omedelbar hjälp för sin åkomma?
Exempel 1:
Min katt springer och kissar överallt, det kommer blod i kisset och han kissar jätteofta, ska det vara så?
Veterinären:
Din katt kan ha urinvägsinfektion. Det finns många bra mediciner mot det. Det kan också vara så att kissandet är en protest mot något. Fundera på om något kan stressa din katt i samband med behoven. Ibland kan det hjälpa att ställa upp fler toalettlådor för somliga katter vill kissa i en låda och göra resten i en annan.
Jag:
Förbaskade idiot! Din katt har antagligen redan dött av sin urinvägssjukdom medan du väntat i tre månader på att få svar i veterinärspalten! En katt med kissbesvär ska till veterinär OMEDELBART. Det kan vara stopp i urinvägarna som är livshotande! Kiss ofta + blod har varken med protest eller stress att göra…
Exempel 2:
Snurran har som en bula vid svansroten. Jag får inte ta i den för då fräser hon. Nu har hon börjat slicka bort pälsen där också. Vad ska man göra? Hon leker inte som tidigare heller.
Veterinären:
Ibland kan katter få småsår av slagsmål, som infekteras av sårbakterier. Var noga med att göra ren sår och lägg gärna på en antiseptisk salva. Om katten vill slicka kan det vara bra med en tratt som hindrar detta.
Jag:
Antagligen har stackars Snurran vid det här laget tappat svansen eller tynat bort i sårinfektionens följder! När en katt visar så tydliga tecken på ohälsa med orkeslöshet och nedsatt allmäntillstånd så är det bara att åka AKUT till närmaste djursjukhus! Att försöka sköta om slagsmålssår själv – klor och tänder ger ganska djupa sår som är svåra att få helt rena – är rena lotteriet och ofta behövs antibiotika i tablettform som bekämpar bakterier från insidan. DU ska inte leka veterinär på en katt som har så ont!
Exempel 3:
Efter ett par veckor i ny bostad smet vår innekatt ut. Kan den klara sig ute med tanke på jatkinstinkt och få tag i mat? Hur hittar den hem? Jag vill gärna ha tips på hur jag ska hitta katten igen! Letar förtvivlat.
Veterinären:
Har du några foton på din katt kan du sätta upp efterlysningar. Var katten ID-märkt? Det är en viktig åtgärd fär att få hem sin katt. Många förrymda katter jamar så småningom på trappen hos nån och är de inte ID-märkta blir de i bästa fall adopterade av en ny familj. Ibland lyckas katter ta sig tillbaka till sitt ursprung, leta gärna i den trakt den kom i från!
Jag:
Suck. Hoppas du letat massor och hittat din katt i väntan på svar i tidningen! Ja efterlysningar är bra men det räcker inte. Kontakta polisen, kontakta katthem och veterinärer på orten. Jo, folk kommer ibland med upphittade katter till veterinären! Men börja med att söka just där katten försvunnit, en rädd katt ligger ofta och trycker och förflyttar sig inte långt alls. Ställ ut mat och vatten och en skyddad korg som katten kan krypa in i. Prata med alla i grannskapet och var ute mycket och leta, alla dygnets tider!
Med tur kan din katt ha jaktinstinkter nog att hitta småkryp att äta, men det är inte säkert. Ovana vid köld och regn/snö, samt följderna av ett bekvämt inneliv kan leda till att katten far mycket illa tyvärr. (En långhårig katt kan faktiskt ha handikapp av sin långa päls!) Så det som gäller är: Leta leta leta och fortsätt leta! Visst är det bonus med ID-märkning, bara den är registrerad i de båda djurregistren också. Många glömmer det, konstigt nog. Och förvisso hittar somliga katter tillbaka till sina gamla hem – men de flesta försvunna är inte särskilt långt borta…
Veterinärspalterna får in mängder med frågor. Det är en promille av dem som besvaras – två-tre i veckan. De flesta åker av förklarliga skäl i papperskorgen. En veckotidning har dessutom längre pressläggningstid än en dagstidning, och när ett svar kommer i press så har det ofta gått lång tid från när frågan kommit in. Den svarande veterinären lämnar dessutom sitt svar utifrån en bedömning gjord enbart på de insända fakta utan att ha undersökt det aktuella djuret eller utan att ha tagit prover eller gjort test. Det gör chansen till korrekt diagnos ytterst liten.
Många veterinärspalter ger bra och utförliga svar med korrekta rekommendationer, men då oftast i övergripande form och inte relaterat så mycket till en viss katt som till en viss typ av skade- eller sjukdomsscenario, så att den som sedan råkar ut för en liknande händelse kan ha nytta av informationen och hantera kattens uppkomna behov rätt. Som förebyggande kunskap är detta bra, och givetvis i sin ordning.
Men på något sätt borde alla sådana här former av rådgivningsspalter ha en varningstext: ”Detta är allmänna råd. Vid akuta besvär sök alltid vård hos din lokala veterinär för korrekt bedömning och snabb åtgärd, då det tar lång tid innan du kan få eventuellt svar här!”. Är din katt sjuk eller skadad, ring din veterinär! Skippa veckotidningsspalten och tänk lite istället!
** Jag blir lika frustrerad över folk som skriver till forum på internet i kritiska situationer och tror det ska lösa problemen:
– ”Min katt håller på att föda och en unge verkar sitta fast, vad ska vi göra?!” följt av smileys?
– ”Tusse verkar ha blivit påkörd, han har inte kunnat stödja på bakbenet på hela veckan och nu luktar det illa om honom också. Måste han kanske till veterinären?”
Förb… KORKSKALLAR!? Sitt inte vid datorn, åk till djursjukhuset med blåljus om ni kan????!
Jam, man kan aldrig bli klok på en del människor och deras korkskallighet. Man undrar hur de lyckas överleva?
Skulle de skriva till en tidning och fråga ifall deras unge blev påkörd och luktade illa? Eller kissade blod? Förmodligen*suckar*
Kan inte du som e så klok skriva till de där blaskorna och be dem införa varningen?
Mjau det ska jag nog göra!!! NosPuss Wikki
Jag har också alltid undrat varför de inte kontaktar en lokal veterinär istället? :-S
Mjau det är mig en gåta. Snålhet? NosPuss Wikki
Möjligen kan man ringa till det där försäkringsbolaget (börjar på en bokstav väldigt långt fram i alfabetet) som har telefonrådgivning av veterinärer och rådfråga, om det är den tiden på dygnet då man får svar. Annars är det väl bara att ta katten till närmsta veterinär.(Någon har väl jour oavsett var man bor i landert även om den kanske finns 20 mil bort.) Det gör man väl med sina tvåbenta familjemedlemmar, eller? Ja, kanske inte veterinär med läkare av något slag. Inte ska det väl vara sådan skillnad mellan hur man behandlar sina familjemedlemmar. Eller hur!!!???
Mjau, rimligen inte! Det bästa är alltid att inte vänta för länge och ta det säkra för det osäkra om man är orolig! Men en RIKTIG veterinär är det som gäller! NosPuss Wikki
Om vi behöver veta något skriftligt har vi en första hjälpenbok eller så tar vi nätet men är det akut så ringer vi direkt, nu, på en gång oavsett tid på dygnet!
Tycker också att det är förskräckligt att de inte står något om att kontakta direkt vid akuta besvär osv.. samt att det är skrämmande att människor verkligen tycks använda sig av spalter för akuta ärenden. Vore skillnad om det var för långsiktiga inte akuta ärenden som det frågades.
Men å andra sidan kolla spalten med människovettis så verkar en del göra lika där. ”jag har har en knöl i bröstet kan det vara något farligt, borde jag uppsöka läkare” eller ” jag blir så anfådd och så värker det i hela bröstet bara jag går uppför trappan” osv?!?
Mjau – tänk om spaltdoktorn kunde svara: ”Om du är så dum att du väntat med behandling tills du får detta svar, så är du endera död eller så har något mirakel räddat dig. Eller att någon klokare person ingripit! Skyll dig själv!” ungefär. Men när man ansvarar för sina djurs hälsa borde ju förnuftet råda, hoppas man! NosPuss Wikki
Bäst vore om det skrevs artiklar om olika sjukdomar som katterna kan åka på och man utifrån det sa att det är viktigt att du åker iväg med din katt med det snaraste. I andra fall kan du göra det och det….
Precis – handfasta råd men inget jamsigt ”det kan vara si eller så?!” för det är inte så att en veckotidningsläsare ska leka hemmaveterinär! NosPuss Wikki