Tassa fridfullt, Gorys!

Gorys, en av våra vänner här i GorysÖrebrotrakten har tassat till SkaparKatten efter en tids sjukdom. Tolv härliga år fick denna jovialiska tungviktare med sin älskade matte och sina kattkompisar!

Det knakade aktningsvärt i Regnbågsbron när Gorys med bestämda steg kom klivande. Grindkatten, Sankte Pelle, log roat mot SkaparKatten: ”Nu är Gorys här! Vilket av de Förlovade SorkHålen var det han skulle ta hand om?!” – men innan SkaparKatten hinner svara tränger sig en liten ivrig mottagningskommitté fram istället och jamar: ”Gorys! Gorys! Hej!”

gorysGorys omges av sina saknade gamla vänner från hemmet – Andrea, Kattis, Smulan och många av de katter som matte hjälpt en gång. Alla vill de höra om hans liv och om matte och om det hemma, som de numera bara besöker i minnets stillhet… Rörda och andäktiga sitter de runt sin runda stora nya ängel och lyssnar på hans mjuka mjau.

SkaparKatten lägger sig ned intill gruppen och låter sin mjuka Svans bädda in dem som ett stjärnskimrande varmt täcke, och de lägger sig tillsammans, precis som de gjorde en gång hemma hos matte.
Och KattÄnglarna sjunger: ”Det är fullbordat!”

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

13 reaktioner till “Tassa fridfullt, Gorys!”

  1. Älskade Gorys….Du blev min favvo-kisse av alla kissar jag träffat hos din matte. Du och jag hade ett lite speciellt band mellan oss och när ni bodde i Örebro och jag hälsade på…så kelade vi mycket. Förra året var du hos mig över dagen och trots att det var flera år sedan vi sågs….så märktes det tydligt att du kom ihåg mig…för du ville aldrig sluta kela, du la dig på golvet och la huvudet i mitt knä och så brakade kurret fram…hela tiden tittade du mig rakt in i ögonen med dina fina och kloka ögon. TACK, för att jag fick vara din vän, du har alltid haft en speciell plats hos mig och kommer så finnas i mitt hjärta! Kurr på dig och hälsa de andra!
    Bm, med tårar nedför kinderna

    Svara

    1. Mjau, jag vet att Gorys inte glömt dig BM! Han Hade ett sätt att se på en som redan lade sina spår i evigheten! *spinner* NosPuss Wikki

      Svara

  2. Det var så vackert skrivet så det är bara att instämma i kören: ”Nu har du kommit hem, Gorys. Sörjd och saknad här på jorden, men i katthimlen är det fest nu när du kommit hem.”

    Sov så sött, Gorys.

    Nosbuffar från hela klosterkattsgänget

    Svara

    1. Mjau, många av våra hädantassade vänner får nu lyssna på Gorys berättelser och vi som fick träffa denna stadiga kattman, vi vet hur det känns att BUFFAS med pondus! NosPuss Wikki

      Svara

  5. Fine Gorys, det var alldeles för tidigt du tassade bort från alla dina kära. Det blir tomt utan dig, även om vi vet att du ser oss däruppe hos Skaparkatten. Du var en katt med tyngd och pondus, inte så olik en viss kattherre hemma hos oss…
    Ha det bra i Regnbågslandet, och håll din tass över oss andra här nere på jorden!
    Många kramar och tassklappar till dig och alla som älskade dig – och fortfarande älskar dig!

    Svara

  6. Tack Wikki och alla ni andra. Jag minns när han kom till mig och jag fick gråta i hans päls när han fick somna in. Jag minns hur han faktiskt kom upp i träden eller som en gång högst upp i klöspelaren. Tittade till från sängen och där satt han….Hur han kom ned? Ja, det dunsade en del. Jag minns också hur han satt vid matskålen och slickade den intensivt för att visa på att det inte fanns en enda smula kvar och han hade inte fått mat på jättelänge…

    En gång satt han vid tröskeln, intensivt lyssnande och signalerade till mig: Matte det finns mat härunder. Kom och bryt upp golvet. De sista dagarna satt han också vid trappan utanför, intensivt lyssnande. Ja, vad annars än på mat….Hoppas att det är ett rejält välsignat hål som han har fått av Skaparkatten och stort i diameter….
    Jag kunde inte låta bli att läsa om hans kära vänner som gått före och som han nu fått möta. Jag vet att de har det gott tillsammans. Kan tom se hur gamla Kattis i full fart med vingarna fullt utbredda leker tafatt med Gorys. Du behöver lätta lite, ropar hon! Kan jag få lite av dig! Kanske det finns en himmelsk transplantationskirkatt som kan fixa det! Eller så behövs det inte längre. Alla fullt accepterade för hur de är och ser ut….

    Svara
  7. Pingback: Tungviktaren Gorys har tassat över bron | Gunilla och Frasse

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *