Jag skrev i ett tidigare inlägg ”Ibland passerar katter som torpeder rakt genom ens själ och man blir sig aldrig mer lik. De slår klorna i ens hjärta och håller greppet för alltid.” För många kattälskande vänner i landet har Djurskyddet Katthjälpen Sundsvalls röda Victor blivit en sådan katt, och många är vi som följt hans kamp för livet de senaste dagarna…
Många är vi därför nu som börjar lördagen med att gråta strömmar av heta tårar i sorg över att få veta att Victor i natt somnat in och tassat över Bron till SkaparKatten! Hans tärda och skadade kropp orkade inte – mycket troligt är att kallbranden och förstoppningen av grus och barr, som han i sin förtvivlan ätit, tog sin tribut. Jourmatte Lilly höll Victor i sin famn och viskade kärleksord i hans öra ända in till det sista andetaget. Hunden Liston och de andra katterna tog stilla farväl. Och alla som läste det sista inlägget om Victor vid midnatt lät en våg av kärlek följa honom till Evigheten!
Sankte Pelle öppnar varsamt PärlePorten. Det är alldeles tyst i KattHimlen. Alla kattänglars blickar riktas mot den skimrande RegnbågsBron, där en mager och tufsig röd katt kommer mycket sakta vandrande. Hans ögon är stora och hans nos skimrar av tårar. Precis utanför PärlePorten stannar han och sätter sig ned, och ser sig om. Långt långt bort, vid Brons fot är ännu som ett litet fönster öppet, och där syns en sorgsen matte hålla en liten orörlig kattkropp i sin famn…
SkaparKatten tassar fram och sätter sig intill Victor, och fullt av små violer slår ut runtom dem. Det är fortfarande alldeles tyst, men det gnistrar i luften. Victors päls börjar glittra och det händer något med honom: Alla spår av svält, smärta och köld bleknar bort och hans magra form förändras – snart sitter en vacker välmående och blänkande ren katt där bland blommorna. Hans gamla trötta skal ligger kvar i mattes armar för att bäras till en annan vila i jordens mjuka mörker, men här i KattHimlen får hans ögon klar blick och gyllene små kattvingar reser sig på hans axlar. Ett susande spinnande fyller luften – det är alla kattänglarna som hälsar Victor välkommen!
”Victor, detta som hänt dig kommer att få en mening för alla de goda människor som följt din livskamp!” SkaparKatten reser sig upp och buffar tillgivet Victor med Nosen. ”De kommer att förstå hur viktigt det är att hjälpa även den svagaste katt och att inte ge upp hoppet!! Att våga kämpa och satsa sitt hjärta för räddningen – för nästa katt och nästa och nästa! Och när de i sin famn får bära en hjälpt och åter frisk och lycklig katt till att möta de människor som ska ge den sitt ”För alltid-hem”, så kommer de att minnas den här stunden, när du Victor fick deras hjärtan att öppnas och bli katthjälpare! Så är det – din gåva till dem som behöver mer hjälp!”
Och tillsammans går Victor och SkaparKatten de återstående stegen in genom PärlePorten till KattHimlens eviga bo. En kör av KattÄnglar sjunger mjukt för dem och Sankte Pelle ler och viskar ”Det är fullbordat!”.
Vi som är kvar på den här sidan Bron kommer aldrig att glömma dig, Victor!
Gråter.. Tacksamma för att Victor fick tassa över bron omgiven av kärlek och värme. Nosbuffar
Mjau den kärlek alla missar borde få! NosPuss Wikki
Vila i frid, fina Viktor!
På slutet fick du all den kärleken som du borde fått under hela ditt allt för korta liv, en egen matte, familj och ett hem.
Nu på andra sidan regnbågsbron mår du igen som den prinsen du är och väntar på att det är dags för din matte att passera bron. Under tiden bjuds det på massor av möss, småfåglar, insekter mm att jaga tillsammans med dina vänner.
Glömd kommer du aldrig bli, modiga kämpen!
Sant – glömd kommer Victor inte att bli! NosPuss Wikki
Ledsen men glad att Victor fick den värme han förtjänar på slutet. Hoppas hans öde får några att öppna ögonen för de hemlösa katternas situation.
R.I.P. Victor
Mjau, man önskar bara att han fått fortsätta leva i den värmen… Men säkert finns någon ny behövande katt som kommer, så är det ju för oss i hittekattsbranschen! NosPuss Wikki
Skriker bara NEJ, inte en till stackars övergiven och utsvulten katt som dör på tröskeln till ett nytt liv! Gråter…
Mjau, det är som att när de kommer till räddningen, så blir allt för mycket… Det slitna hjärtat vill men orkar inte. Vi ser det så många gånger och det är lika smärtsamt varje gång! TassKram Wikki
Glömde säga: Vila i frid, du lille.
TILL MINNET AV HITTEKATTEN VICTOR!
Sorgligt att det inte gick vägen för dig Victor. Du – en av alla olycksbröder därute som till slut hittade hem efter lång vandring på krokiga stigar i en bister och kall verklighet.
Nu gråter vi för dig och ditt öde. Vi tröstar oss med att du inte lider mera. Att du fick känna av kärlekens ömma famn innan din tid på jorden var över. Räddningen kom för sent, din stackars kropp klarade det inte längre även om du själv så gärna ville leva.
Nu finns då i regnbågens land – vandrar på gröna ängar där solen alltid skiner och smärta och hunger inte finns. Du vandrar tillsamman med många andra katter som gått över bron innan dig.
Låt ditt minne leva kvar och vara en väckarklocka för det lidande som så många katter upplever. Låt de o upplysta vakna upp och förstå att katter behöver sina hussar och matter och är värda att få leva goda liv. Låt oss som kämpar för dina hemlösa kamrater få ändå mera energi och bli många flera.
Vi vandrar kvar i dimmans land men får styrkan i hoppet – en dag kommer solen skina och Sverige vara en bättre plats även för katter och oss som kämpar för er.
Mjau Lena, vi jamar med i detta till 100% Tack! NosPuss Wikki
Vila så sött. Kärlek i massor. Lek med mina två.
Mjau, våra vänner som vilar i SkaparKattens Tassar. NosPuss Wikki
Victor lille <3 på din väg över Regnbågsbron skänker vi dig tankar. Ditt vackra lilla ansikte stannar på näthinnorna….
Till Victors räddare och till den fantastiska författare i din stora matte som hedrar Victor så med sin fantastiska text och omtanke skriver vi <3
Författaren bugar och jamar tack för kattplimangen – men det viktiga är att hedra en katt som gör avtryck i mångas hjärtan! NosPuss Wikki
Mitt hjärta blöder och tårar rinner för lilla Viktor, som fick ett sånt hårt liv här på jorden. Du fick en liten glimt hur livet kunde vara men det var för sent. Lisa ligger i gräset i solskenet och hälsar dig välkommen till paradiset i katthimlen. Du har kämpat färdigt här på jorden, nu får du det bättre i paradiset lilla hjärtat.
Mjau, det är många älskade kattvänner som kommer att ta tass om Victor! *spinner* TassKram Wikki
MEN Viktor då, *Gråter* Hoppas du nu har det bra där i regnbågens land där allt är grönt och du kan leka igen med alla kattänglar där.
Tass tass
Mjau, nu har Victor massor av lek och bekymmerslöshet att ta itu med – det tionde livet blir himmelskt! NosPuss Wikki
Illa berörd, förbannad och förtvivlad över stackars Victors öde. Åkte till jobbet med en knut i magen igår som inte ville släppa för hans skull och alla de andra där ute som går samma öde till mötes. Det känns övermäktigt ibland och det stör mig att ingen myndighet vill gå in och finansiera någon form av hjälp utan bara förlitar sig på frivilliga krafter. Vi är många, men vi har inte mycket att säga till om i det stora hela.
Bascos matte
Mjau, du har så rätt – och det tragiska är att vi med katthemsverksamheter ses inte som godtagbara resurser med massor av kompetens utan mer som besvärliga gnällkärringar med galna idéer?! Vi gör dock skitjobben som myndigheterna sopar under mattan! Märkligt eller hur?!!
TassKram Wikki