Månad: september 2012

Vi har i kväll tänt ett ljus och knäpper tassarna och tänker på ännu en katt som skadad och bortom räddning fått gå till SkaparKattens famn!

Vi vet fortfarande inte vem eller vems denna fina röda och jättekeliga pojke var – men sorgligt nog så var hans trafikskada kombinerat med hans allmänstatus så illa att det inte blev rimligt att göra annat än låta honom somna in på ett värdigt sätt utan att ha ont.

Katten hade en svår öppen benfraktur och med en nervskada som gjorde att foten var felvänd, alltså vriden upp och ner. Om han sedan blivit påkörd för att han var sjuk och inte klarade att springa i säkerhet är ju omöjligt att veta. Båda hans njurar hade nedsatt funktion, den ena var knölig och hård så om man bara ser till den njuren, så skulle det kanske ha återstått max 6 månader kvar att leva för honom. Han var också helt uttorkad och fick dropp, antibiotika och smärtlindring, så det sista av sitt liv kände han ingen plåga. Och vi tröstar oss med att han i alla fall slapp ligga döende i skogen!

Sofia berättar att de varit jättesnälla och hänsynsfulla på Strömsholm, vilket är gott – de har förståelse för att vi från Örebro katthem vill göra allt som går – om det går…

Förhoppningen är såklart att hitta ägaren ändå och det har ringt flera möjliga ägare men troligen inte rätt… ÄN.. så vi fortsätter efterlysa en ägare! Även om det mest handlar om att få lämna det sorgliga beskedet. *morrhårsdarr*

PS. Vårt ljus brinner också för mamma Grynet från Östgötakatterna! ♥ ♥ ♥

Örebro katthems Sofia meddelar:
EFTERLYSNING AV ÄGARE!
Vi åkte till Strömsholm mitt i natten med en skadad, upphittad rödtigré hankatt som förmodligen är mellan 5-8 år. Tyvärr varken chippad eller ID-märkt vilket gör det oerhört svårt att spåra ägaren, så nu behöver vi hjälp!

Katten hittades i Brickebacken-området alldeles blodig och fraktur på ena benet som bara hängde. Han ligger på Strömsholm nu för observation med smärtlindring, dropp, antibiotika m m då han dessutom var mycket uttorkad, ska röntgas så snart allmäntillståndet tillåter. Han är oerhört snäll och hanterbar så han MÅSTE ha en ägare som saknar sin katt!

SPRID DETTA till alla Örebroare du känner då alla tips är värdefulla!
Sofias nr är 0735-32 33 46 om du tror att du vet vems katten är!

En ny liten ”nappis” knappt 2 veckor gammal har landat i stödmatte Misons kunniga händer. Det var inte länge sedan som Tequila var en sådan här liten ynklighet – och nu är han plötsligt en storebror på 500 gram medans denna lille väger 145 gram. Mörk som den lilla är så syns han knappt där han ligger och värmer sig med Tequila! Han hittades i ett dike med pälsen full av sniglar! Varför??!

Stöd Ditt Lokala Katthem så att vi kan rädda sådana här hjälplösa och utstötta små! *tassen höjd*

Kattongen är bäst!

Ny djurbutik öppnar på fredag kl 10 vid Eurostop nära oss!
Ska bli riktigt spinnande!

I solen tror de att det är sommar.
Men så reser de sig och märker att många löv är borta
och att en kall vind inte hör hemma här:
De vill in i värmen så som jag vill tillbaka till sommaren.

…att ge något som uppskattning:

Här spanar hon in fikat… En underbar liten tjej har flyttat in på Örebro katthem – en kvicksilversnabb liten ärta som vill vara med precis överallt och i allting! Gärna på någons axel… Trasfröken/Jara är några av hennes roliga namn, och hon är så vesslesnabb att det nästan inte går att fånga henne på bild! Här är hon med gänget som slickar i sig lite laktosfri kattmjölk:

Och Ove ska också vara med – han kollar filthögen, för sådana älskar han att krypa in i:

Han längtar efter ett eget hem med mysiga filthögar… Här är fler som längtar:

Malambo och Mariluna undrar om deras ”tillsnyggade CV” kan ge extra poäng hos någon som vill adoptera ett par fina svartsmoke syskon? De kom till katthemmet när deras husse tassat över Bron…
De är med Telly och Jara och kikar när det är presentdags också – ett fint paket som en kattvän varit snäll att skicka med gåvor av olika slag:

Myntalinserna försvann snabbt i gapet på ett gäng glada katter… Jara hittade en fin gul mus och Vinter (Som dricker den sista mjölkskvätten på bilden) lade belåtet beslag på den väldoftande KATTongen! ”Tack för allt vi fått!” spinner de.

Men Pepsan suckar: ”Kom inte mina människor idag heller?”

Mjau, jag har tydligen omedvetet trampat Max & Måns på tassarna och de tycker att jag ska skämmas… Det ger mig huvudvärk, för jag förstår inte riktigt varför. Jag har bara försökt puffa för mitt katthem via en fototävling – och som jag jamade i en kommentar igår: ”Mjau det var skojigt att leda en stund men det är många bilder som är närmare vinstchans, ärligt talat.  Vår bild har förvisso en story men andra bilder har mer skönhet och känsla, och story, de också! ♥♥♥”

Max & Måns, vi måste jama ut om det här, för jag kränker verkligen inte medvetet någons kattliga rättigheter och ni vet ju att jag inte jagar någon ära för egen del. Mjau, jag är sannerligen inte heller ute efter att utnyttja min blogg. Jag är ju bara en katt och vill hjälpa till…

Matte, kan jag få lite mer sådan där skön ta-bort-huvudvärken-massage”?!

Sippo, du har en enastående husse, vet du det? Många gånger säger folk ”Det är bara en katt…” Det kommer din husse ALDRIG att varken tänka eller säga. Din husse Peter har verkligen förklarat, på ett sällsynt ödmjukt sätt, att han är bara människa, men försöker samtidigt vara en god husse. Och har på ett rörande sätt skrivit ned ett ”Förlåt” som jag egentligen tolkar som ”Sippo, det finns ingen levande varelse som jag älskar mer!”

Så här lyder det:
Förlåt Sippo…   För alla de gånger jag skällt på dig när du sprungit runt tangentbordet eller suttit på vardagsrumsbordet, så att jag inte kunde se. Du gör det aldrig av illvilja, utan du vill ju bara ha lite uppmärksamhet.  

Oftast föser jag dig åt sidan och muttrar ilsket utan att egentligen mena det. Ibland tar jag mig de få extra sekunderna det tar och stryker dig över din fina päls och du svarar med att stryka ditt ansikte mot mitt. Trots att jag skällt på dig, så visar du total hängivenhet som jag många gånger inte anser mig förtjäna.

Där de flesta människor lämnat mig i mörkret, har du alltid funnits som en lykta, ett ljus av hopp. Det räckte med att du strök dig mot mig, eller tryckte din nos emot mitt ansikte, för att det skulle kännas lite bättre. Har jag gjort detsamma för dig?  

Förlåt för att jag skrek och skällde på dig när du var liten ungkatt och åkte kana nedför min rygg. Du gjorde inte illa husse med flit, utan du tyckte bara att du hittat världens roligaste lekplats och du förstod aldrig varför jag reagerade med sån ilska som jag gjorde. Du hade all rätt att lämna mig ensam och hata mig, men du visade större överseende än de flesta människor någonsin gjort.  

Förlåt för att jag under en period, nästan ignorerade dig för att sköta om din första flickvän – Gibbe. Jag var så fokuserad på att hon skulle känna sig hemma, att jag inte insåg att jag stötte bort dig när du så gärna ville vara en i gänget. Jag förstod inte bättre och det tog ett tag innan jag insåg felet av det jag gjort. Trots att du hade all rätt i världen att hata mig, så accepterade du snart mina inviter och vi blev återigen en hel familj.  

Förlåt för de gånger under dina unga år, vrålade ”håll käften” när du jamade vid dörren. Inte visste jag att katter kunde gå i koppel heller. Det tog lång tid innan jag, som trög tvåbening, förstod vad du menade.   Jag ber även om ursäkt för allt dumt jag gjort och som drabbat dig. Du är den enda som stannat kvar och stått ut med mig så länge.

Jag ville bara säga förlåt medan du fortfarande finns kvar hos mig.

Sippo, en husse som kan visa foton som det nedan har ett större hjärta än han förstår själv! (Fast jag försökte skruda mig i mattes BH idag men det var då ingen som tog på allvar!) Jag höjer tassen i aktning! Du har fostrat honom bra!