Till minne av Miss Tabby

Ibland då SkaparKatten viskar “Kom!”
när hjärtat slår så stilla svaga slag
vi höjer nosen vördnadsfullt – men vänder ändå om
och håller livet fast ännu en dag!

Vårt katthjärtas kärlek kan inte mattas
“Nej, herre SkaparKatt, än är ej dags att gå!”
Var sekund, minut och timme dyrbart skattas
att slippa behöva lämna dem vi älskar så…

Jo, snart, en dag, tar SkaparKatten emot min själ –
dock, nu brinner ändå Livets Gnista envist klar!
Att all min tid blott är lånad, det vet vi så väl…
Men käraste matte: IDAG – just för dig! – är jag kvar!

Miss Tabby kämpade men kroppen orkade inte. I natt fick hon tassa över Bron på Strömsholms djursjukhus. Vi sänder tröstande tasskramar till jourmatte Camilla och alla er som gjorde allt för att hjälpa Miss Tabby! Tack för all er kärlek – den följer Miss Tabby nu!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki