Månad: april 2012

Människorna fick smarrig smörgåstårta som Gittan snickrat ihop!
Katterna festade också:

Innan det hölls sedvanliga årsmötesförhandlingar – verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport och ansvarsfrihet och sådant där, ni vet. Jag och katthemskollegorna övervakade:
Innan protokollet är skrivet så vågar jag bara avslöja en enda sak egentligen, och det är att Stora matte blev vald som ordförande för Örebro katthem! Så nu måste jag och SkaparKatten verkligen hålla en skyddande Tass över henne!

Men när hon kom tillbaka till oss efter mötet så gick vi en ny skön promenad ute i vårvärmen (Vi har faktiskt sådan här i Örebro till skillnad från andra delar av Sverige!) och trots ordförandeskapet så tycker jag att hon är precis som vanligt! *spinner* Hon bara skrattade när jag rullade mig i lekplatsens sand, smutsade ned mej grundligt och sedan hjältemodigt erövrade en obevakad stubbe!!!

HurrJam det är vår!!!

Bästa hane i huskattklassen! *bloggkatterna spinner stolt*

Järnspikars vad gräset är blött och klafsigt! Tur att klok hyresvärd stenlagt en liten kattpromenad utmed husen, så man kommer åt sitt favoritgräs:

Det är stolt svans när jag tassar ut!
Ibland tassar jag så snabbt att inte fotografen hinner med! *fnissjam*

Hoppas att ni får en riktig toppenhelg! ♥ ♥

Psst…. Vill ni veta en sak? Sören fyller TVÅ ÅR i morgon, så vi måste ju hitta på något för att fira honom???!

Det är troligen inte många människor som ens sett en så mager katt som Liv. Men Sigge Svamphund och hans matte Helena på promenad förra onsdagen behövde bara se henne en kort stund för att förstå att utan deras hjälp så skulle denna katt inte leva länge till…

Sorgligast av allt är, när hjälpen äntligen kom, att Livs kropp trots kärleksfull omsorg och mycket ömsint vård inte orkade utan idag somnade den vackra svartsilvertigrerade flickan stilla in i sin hittemattes famn – men varm, mätt, älskad!

”Så är det!” säger SkaparKatten, och rör ömt vid Livs panna med nosen. ”Alla katters liv är exakt lika långa – de varar precis samma tid, nämligen från Början till Slutet. Vad som händer däremellan kan ju vara väldigt olika, och kanske minns man helst sin kattungetid eller någon annan del av det…” Liv sträckar på sig. Hon är inte mager längre utan har blomstrat till en strålande skönhet med gnistrande päls. ”Å mjau, jag önskar att Sigge och matte kunnat se mig nu… De här dagarna hos dem, det var verkligen det som var mitt finaste liv… Jag undrar om de förstod hur jag njöt av varje sekund?! Sigge var så snäll och lånade ut sin fåtölj och sina leksaker för att trösta mig…” SkaparKatten spinner så att mängder av vårblommor slår ut överallt i världen, och små djur föds. Liv och ÄnglaKatterna omkring dem börjar också spinna. Ljudet hörs ända till Sigge Svamphund med det goda hjärtat och han lyfter på örat och lyssnar stilla… ”Det är fullbordat.” sjunger ÄnglaKatterna.

Jag var lovad att få gå ut på promenad när Stora matte kom till oss – men hon blev kvar så länge på katthemmet att det var nästan mörkt innan hon dök upp. Och så hällregnade det fortfarande… Istället invigde vi en ny laserpekare:

Och sedan bäddade vi gästsängen åt Stora matte på kattvis…. Det SKA vara lite skrynkligt! Notera texten på kudden:
 
Efter det var det dags för kvällsfika: Frukt och grönt!

Tass på er!

Stora matte Inger hälsar på här och lånar Wikkis bloggruta! Just precis nu sitter jag ensam bland alla tysta katter i stora rummet på Örebro katthem på Sockengatan 5. Jag smög ned hit för att lämna lite saker inför morgondagens årsmöte, och för att bara få vara stilla och invänta min själ, efter en synnerligen hektisk arbetsvecka. Då finns inget bättre än att vara på en stilla plats, omgiven av katter!

Utanför susar kvällstrafiken och regnet skvalar ned. I de flesta fönster sitter det katter och kikar ut, men ingen tycks vara så särskilt sugen på att få komma ut. Många av katterna här  vet vad kyla, regn och oväder betyder i den bistraste bemärkelse – de har kämpat för sina liv utomhus en gång, och vill inte tillbaka till det!

Man skulle kunna tro att det skulle vara jamigt här nere – men det är alldeles alldeles tyst. Det hörs bara tassande steg, kanske en duns och skrap av en katt som hoppar och landar, och ett försynt pinglande av en leksak ifrån den minsta kattens bur. Jo, vackra Betty Boop ger upp ett kuttrande jamljud ibland: Krurrrorrrorrrurr!

Det är mysigt att bara sitta stilla och titta på katterna – de som ligger lugnt och förnöjt på bäddar eller klösträd, och de som tassar omkring mellan matskål och toalåda. Jag ser friska hulliga katter med nyfikna ögon, jag ser sneglande blickar från katter som jag vet är försiktiga. Bäst av allt är att veta att inte en enda katt här är hungrande eller frusen…

Jag vill inte ens störa dem med att plocka fram kameran. Eller prata. Jag bara sitter och lyssnar på lugnet och tryggheten… Hela veckan har jag varit så inställd på allt som behöver göras inför ett årsmöte, så varenda kväll har gått åt till det. Och nu behöver jag bara fördriva tiden fram till dess början i morgon. Det är är hjärtans ärligt frestande att stanna kvar här hos katterna i deras magiska värld precis hela natten!!! ♥ ♥

Vi kom just hemsmygandes från Tarzans 12årsfest… Är lite tröttsnurrig ännu efter dans och glam! Jag har lite sprayglitterrester i pälsen och Nova har somnat med partyscarfen kvar kring halsen! Så nu blir det sovtajm en stund även för mig!

Sedan måste jag ägna tid åt rätt viktigt pappers- och planeringsarbete: I morgon ska jag hålla tassen över Örebro Katthems årsmöte och hjälpa mattarna och styrelsen att fatta kloka beslut… Det är mycket spinnande som måste avgöras – och rapport om det kommer i morgon kväll!

Tass på er!

Kurr tills i morgon och tass på er!

Mjau, Nova och jag har ju nära till att åka buss till Tarzans födelsedagsfest i dag, men för er som är långväga, så har vi fixat en ny transportpartner:

Smirre KattPilot har en fiffig korg som hissas ned till fönstersmygar, balkongkanter, takutsprång och portar, och detta är en mycket diskret kattokopter med låg ljudnivå, så den stör inte dina människors nattsömn! Vi ses på festen!