Månad: mars 2012

När jag läser allt som jamas om hur illa katter behandlas – både av okunniga eller helknäppa människor, och av stelbenta myndigheter och byråkratiskt självrättfärdigande hantlangare till desamma, så önskar jag att jag vore tuff och jättelik och supercool och kunde organisera en kattisk protestorganisation som med slagkraft och auktoritet skulle kunna klösa vett och sans i dessa beslutsfattare som fått för sig att en bra och lycklig katt är en död katt!

Varför har vi katter så små tassar och små röster?
Varför har vi inte samma värde, klass och rättigheter som hundar?
Till och med marsvin verkar behandlas bättre än katter?!
Hemlösa katter vill också leva, vill också finnas!

Var finns en politiker som står upp för oss katter, när vi redan en gång slängts ut i kylan?
Var finns en makthavare eller en företagsledare som säger ”Jag vill göra skillnad för de hemlösa katterna!”?

Jag önskar jag kunde vara så här cool och bara med ett tassvift förändra allt:
httpv://youtu.be/6u6sMDfOFdg

Stora matte prenumererar på tidningen Kattliv och jag stoppar nosen i den då och då, när jag är hos henne.

Visst är det en bra tidning och den innehåller mycket vackra kattfoton och massor av information. Men ibland känns den för snäll, för luftigt söt och för lättsmält glassig!

Vi som jobbar i hittekattsvängen hittar en väldigt annorlunda kattverklighet, som också skulle behöva synas mer av – det skulle behöva finnas en kattstory från den mörka sidan I VARJE NR av en tidning som Kattliv, en direkt-ur-det-tuffa-livet-katthemskattsskildring som hjälper oss att höja tassen för de katter som behöver få bli sedda och få sin historia berättad… Visst, det finns en gratis annonssida där många katthem får ha med en liten radannons, men det säger egentligen inte mycket… Om det blev ett katthem uppvisat lite då och då, och något sagt till hittekattens värn i VARJE NR så kom vi kanske ytterligare en bit på vägen till att höja kattens status!

I senaste Kattliv hittar jag bara sötnosighet… Visst, det är en sida reportage om hittekatterna Bianca och Prinz som faktiskt är framgångsrika utställningskatter – mycket bra! Och jadå, förra numret innehöll temareportage om Göteborgs katthjälps TNR, om Battersea, Miss Mjau och Omsorgskatten, det var även en bild på ögonskadade Luna från Backa, men den var söt – det fanns faktiskt inte en enda bild på en enda verkligt eländig stackars vanvårdskatt i sitt sämsta skick, det som faktiskt folk borde få se! …och som det samtidigt är så dystert att man ska behöva lyfta fram… *djup sorgsen suck*

Visst kommer jag att fortsätta läsa Kattliv – men hoppas faktiskt att tidningen vågar vässa klorna lite mer i framtiden!

Nämligen att fundera på vilket påskpynt som behöver förberedas! Som kattgräs med påskkycklingar:

Gräsfröna (Havre) gror snabbt på en vecka och är snabbt uppe… Mums vilket påskgodis!

…om vi nu ändå är inne och jamar på det botaniska temat…

Borde heta ”videtassar” för det ser de ju ut som???

Mjau, visst heter det så?

Igår eftermiddag klippte matte bort lite kalsongpäls på mig. Nu när vinterpälsen börjar fälla av får jag gräsliga tovor kring aktern och de gör mig pälsöm och ledsen, det gör ont bara att bli klappad! Det ser inte vackert ut att ha alldeles hackig päls, men vad gör man?

Tur att det redan finns så mycket Vivalla Fluff-päls att det inte ens syns!?

Matte har lovat mig en helklippning i vår också som förra sommaren och jag längtar verkligen efter det – det var så SKÖÖÖÖÖÖÖÖNT!

”Sköldisen i fällan!” är de tre orden från Östgötakatterna nyss… Tänk att man kan bli så glad för en så kort mening! Välkommen in i värmen, hjärtat!

Mjau, jag ska fira det med att titta efter något mer att smyga ned i Tasseri T8-paketet! ♥

…hade vi alltså ett viktigt styrelsemöte på katthemmet. Stora matte och Wikki Flat Cat åkte dit, men var så upptagna med mötespunkterna (Bland annat förberedelser för  årsmötet.) att det inte blev något fotograferat. Men det senare tog vi igen på ett litet kattmöte hemma hos Linnsen, Frank och Lurrvar! Först snackade jag lite med killarna om hur viktigt det är att de tar extra TassAnsvar för LillHusses fostran och leker mycket med honom…

Sedan ville Lurrvar ha lite perkattliga råd om hur han skulle kunna överta världen från balkongen – jag gav mina bästa instruktioner om infiltration via kattcharm och hur viktigt det är att ständigt se SÖT ut, vilket jag tror han förstod fullständigt! Här visar Lurrvar hur han tränar på att lyssna åt alla håll samtidigt, en viktig kattisk kontrollteknik.

Sedan hade jag ett jam på sängkanten med Linnsen, det är ju trots allt hon, i egenskap av flockens alfahona, som styr hela hushållet. Vi kom fram till att det är tur att vi finns till tass att leda mattar och medkatter, och dessutom blogga om de viktiga erfarenheterna!

Tack för kattbuffémat och en trevlig lördagskväll, allesammans!

Matte förstår du hur viktig du är för mig? ♥♥♥

Tass på er!