På FaceBook finns en hängiven skara människor som formligen dyrkar en liten misshandlad kattunge vid namn Adlai Grace, som dog härom veckan till följd av sina skador efter att det stackars lilla livet tillsammans med sina sex syskon i en papplåda kastats ut ur en bil i full fart. Två dog, några klarade sig – och så skadades Adlai:
Den här röntgenbilden visar hur den arma kattungens ryggrad är förvriden och svårt skadad… Adlai Grace blir nu symbol för det meningslösa våldet mot djur och det upprör människor över hela världen.
På Adlai Graces FB-sajt går att läsa: August 15: Adlai Grace was born in August of 2011 and thrown from a moving vehicle shortly thereafter. She suffered a serious spinal injury which has resulted in lower body paralysis and incontinence. She has a bright and joyful spirit and a real desire to live. We are praying for a miracle and seeking the means to aquire, for her, the best possible medical care available.
I hopp om en räddning (?!) vårdades Adlai och den 12/10 dog kattungen av sina skador. Kattvärlden sörjer en masse. Pengar strömmar in och mängder av människor lovordar matten som försökte rädda lilla Adlai tillbaka till livet. Men fanns det någonsin en chans? Många kommer nog att tycka jag är dum som tänker att lilla Adlai Grace levde alla dessa dygn FÖR MYCKET…?
Mjau, jag strider så för att ALLA katters liv ska räddas om det är möjligt! Men att vårda en så illa skadad kattunge – sätta blöjor på den eftersom den inte kan kissa i låda, ha den med sig överallt, plocka omkring med henne och pynta henne med olika kläder – det känns som en kärlek som inte är till fullo försvarbar…! Så ska en kattunge inte ha det! Var det verkligen rätt mot Adlai?
Är jag alldeles ensam om att tänka att varje dag efter att ovanstående röntgenbild tagits som man höll denna lilla illa skadade kattunge vid liv OCKSÅ VAR DJURPLÅGERI!???! Adlai Graces liv skulle ha avslutats där!
Eller är jag bara ensam om att uttala tanken? *suck*
Den ovanstående röntgenbilden kom tydligen inte Adlais matte tillhanda förrän häromdagen – så jag klandrar inte henne. Men jag klandrar HÅRT den veterinär som inte insåg allvaret i detta: En så svårt ryggradsskadad individ ska egentligen ligga fixerad så att skadan inte förvärras. En så svårt ryggradsskadad katt lider faktiskt. På videosekvenser syns att hon också gör det, hon ser uppgivet plågad ut. Hon skulle ha kunnat slippa det! Stackars Adlai! SkaparKattens Frid till dig, pyret!
Däremot hoppas jag – i Adlais namn – att kampen för utsatta djur, katter i synnerhet, ska ha nytta av det som skett, att det ska öppna människors ögon: Vi har fått denna värld av SkaparKatten att förvalta och vi bör förvalta den väl, med respekt även för de små liven!
(Snyft, det här var tungt att skriva, men jag måste följa mitt hjärta…)
Här jamar vi helt instämmande med dig!
Det hade varit bättre om hon hade fått somna in direkt hos veterinären. *sniff*
Kloka ord du har tassat ner!
*nosbuffar*
Mjau, men jag var rädd för att skriva dem – jag vill inte solka Adlais minne… Men alltsammans känns så fel, och som ett exempel på när människors kärlek leder till en (Eh i det här fallet typsikt amerikansk….) hopplös övervård som skulle ha avbrutits i ett humanare skede… Det gör ont att säga det! ♥ *morrhårsdarr*
TassKram Wikki
Vi jamar med dig Wikki och håller med. Kamp mot orättvisor men inte till vilket pris som helst. Stackars lilla missen. Hoppas den vilar i frid nu.
Läste en jättfin artikel i våran tidning GP idag om djurens sista vila. Fantastisk fin plats som finns i Backa skogen i Göteborg.
Ha en skön helg! NosPuss Sven och Signe
Mjau, skönt att höra att fler tänker sm jag! Men så sorgligt! TassKram Wikki
Vi håller också med dig. Det är ju väldigt svårt för människor att veta när de ska fatta det beslutet om att låta kissen få somna in. Men vi håller med om att vettisen borde ha sagt till, för även om vi inte är utbildade vettisar, så ser den där röntgenbilden inget bra ut alls. *ryser*
Mjau, alltsammans är så onödigt och sorgligt – men det är en viktig sak som Adlai blir symbol för och det kan förhoppningsvis sona allt det andra som blev fel?! ♥
NosPuss Wikki
Vi Jamar helt klart med Dig,Wikki…
Detta var Grymt gjort mot kissen 🙁
Alltså Adlais matte tror på sin kärlek och hon menade väl. Men det räcker inte! *suck* TassKram Wikki
Mjau! Våran Matte har följt hela historien om Adlai Grace från det att fb sidan kom upp! Hon har också varit i kontakt men Adlais matte, Wendy, som verkligen är en katternas ängel där i sin stad i Michigan!
Att Wendy överhuvudtaget tog sig an Adlai var för att den lilla missen visade sån livsvilja, hon åt och spann och verkligen försökte leka och vara som en frisk katt. Sen att det är högst vanligt i USA att man spökar ut katter i virkade klänningar o dylikt är en sed som finns där och som man får tycka vad man vill om.
Vi klandrar också den veterinär som uppenbarligen visste om hurpass skadad Adlais ryggrad var och inte rekommenderade Wendy att låta Adi somna in! Vår matte blev mycket schockerad när hon såg röntgenbilderna. och Neej det fanns antagligen ingen chans för Adlai att nånsin bli riktig igen, men detta fick vi alltså nu veta i efterhand, efter kattstackarn hade vandrat över bron!
Wendy älskade Adlai vansinnigt mycket och hon gjorde verkligen allt hon kunde för att den lilla skulle må så bra som möjligt. Och lilla Adlai Grace fick somna in i sin mattes famn, något som varje katt borde få när det är dags! (Mattes förra katt, Bolzmann fick det INTE och detta kommer matte aldrig över!)
I alla fall har del lilla kattens öde gjort att kampen mot djurplågeri har fått en ikon, människor från hela världen deltar i denna kamp vilket är en stor sak tycker vi
Adlai Grace har inte levt och dött förgäves!
Nog jamat nu..
Indra o Bastian (och matte)
Mjau, jag håller helt med: Adlai Grace har inte levt och dött förgäves! Det är en god sak om detta kan hjälpa hennes matte att rädda andra utsatta katter och som jag jamade, jag klandar INTE hennes matte. Jag förstår att matten i sin kärlek ville göra allt för den lilla Adlai. Och skulden för Adlais situation är ju hos den som kastade ut de stackars kattungarna…
TassKram Wikki
ja absolut! OM det var nån som de facto kastade ut dem? Med tanke på lilla Adis otroligt krökta ryggrad skulle man kunna tänka sig att någon SLOG henne över ryggen….och sen kastade ut kattungarna för att dö. 7st ungar var det och bara två av dem klarade sig!
Både jag o Bastian morrar stilla åt såna tvåbeningar
Mjau, vad annat ska man göra. Nu är hon i trygghet, svept i SkaparKattens Mjuka Svans.
Förresten, jag har tänkt på det där matte var ledsen över, att inte ha fått ta adjö av Bolzmann som hon önskat… Ibland kan inte vi katter vänta på våra älskade människor när mötet med SkaparKatten måste ske. Och Bolzmann, han bär ännu mattes kärlek i sitt hjärta som sin dyrbaraste skatt, och väntar på henne på en alldeles särskild plats. Men han vill samtidigt att matte ska få hinna älska andra katter lika mycket, dig och Bastian till exempel. För vi katter vet att ju mer vi delar med oss, ju mer får vi! ♥
NosPuss Wikki
Jag kan bara hålla med dig, Wikki…för varken jag (Vännen), Pussi, Felicia eller Nanne…skulle någonsin vilja att vår ”mamma” skulle hålla oss vid liv, så som gjorts med stackars Adlai. Det som slår mig är att den här vettisen endast såg chansen till att tjäna mer pengar på kommande undersökningar och operationer. Den vettisen har INTE kattens bästa till sitt slagord !!! Stackars matte, som ville väl…men, inte förstod. Adlai´s korta liv, blev fyllt av smärta…men, nu har hon det bra. R I P Adlai !
Mjau, som jag säger: Jag klandrar INTE Adlais matte – hon menade väl. Men veterinären som visste hur illa det var måste ha tänkt väldigt fel! *suck*
Själv skulle jag inte vilja vårdas med svåra skador om inget hopp finns. Då är det bättre att få hjälp att tassa över Bron utan smärta! *morrhårsdarr* TassKram Wikki
Var ju tvungen att titta in på den där sidan. Tragiskt att se bilderna på denna stackars söta kattunge. Det är bara en enda vädjan i hennes blick på varenda kort.
Fruktansvärt att en Vetrinär kan göra så mot en stackars misse. Matte kanske inte visste och hoppades på under men jag vet inte om man någonsin kunnat tänkt så med en litem misse som blivit överkörd och som inte kunde gå. Hon måste ju haft pruktansvärda smärtor det lilla livet.
Ryser
Nalle
Mjau, det var 56 dygn av lidande för mycket. Måtte SkaparKatten ha tassat så att hon inte kände något… NosPuss Wikki