Ser ni den tillitsfulla blicken? Dorindes ögon som säger ”Nu blir jag väl frisk igen? Ni gör väl så att jag blir bra? Och kan flytta till ett eget fint hem?!!” medan den vita tassen tryggt kloade mot undersökningsbordet… Stora matte gråter floder idag, för fina Dorinde gav sig iväg uppför regnbågsbron igår, efterlämnande djupa gripande tassavtryck hos alla som träffat denna raring!
Vi som så innerligt ville motsvara din tillit, lilla hjärta?! När vi var med dig till veterinären för lite mer än 2 veckor sedan, så såg ju allt ut att ordna sig? Men så ville det sig inte. ♥♥♥
Vila trygg i SkaparKattens mjuka Tassar och förlåt att vi inte lyckades….
Alla de katter som en gång varit på Örebro Katthem, och av någon orsak tassat över Bron efter både korta och riktigt långa liv, sitter i en liten halvcirkel och kikar ned på ”sitt katthem”. Alla spinner och sänder sitt spinnande som en helande sång till katthemmet – en tröst till katterna som är kvar där på de levandes sida och hör, som katter alltid gör, sången över världarnas gränser, och de stämmer in. Det vibrerar i luften – nu när det inte är några människor kvar hos katterna på natten kan sången få växa i styrka som änglavingars sus… Eller…. några i personalen som har hjärtat fyllt av sorgsen saknad och sitter med ett ljus tänt för Dorinde hemma hos sig, de känner också en kattänglavinge som nuddar dem – en mjuk buff från en osynlig katt. SkaparKatten viskar: ”Det är fullbordat!”
åh vad sorgligt! vi höll både tummar och sporrar för att hon skulle bli frisk och kunna få flytta till ett eget hem
nosgos å buff Dorinde
Maurice & Kajsa
Mjau, men den lilla skönheten fick i alla fall ett par sista veckor i ett jourhem som gav henne massor av kärlek, så… Vi rår inte över SkaparKattens beslut. NosPuss Wikki
TACK, Wikki…för att du skrivit så fint om Dorinde. Hon var lika duktig igår, när hon träffade veterinären igen. Hon kunde inte fatta att det var samma Dorinde som kom till henne igen, efter bra två veckor. Det fanns inget mer att göra, än att låta henne somna in och få träffa sina vänner igen. Det är ett hårt slag för oss och för jourmatte…men, Dorinde fick de två bästa veckorna på länge…hon blev så omskött, bortskämd och älskad av sin jourmatte, endast det bästa var nog. Suss gott en stund, Dorinde…spring sedan ut och lek på ängen med kompisarna! Vi som träffat dig, kommer att sakna dig, men vi vet att du mår bra nu.
Men ändå får man varje gång ett kattstort tomrumshål i hjärtat och gråter – det är så tungt att lämna dessa missar kvar till den slutliga sömnen. Tack för att du var med henne och höll den lilla tassen in i det sista… NosPuss Wikki
Stackars liten! Jag brukar försöka tänka att de i alla fall inte somnade ensamma och övergivna, de hade ju er 🙂 Ni kommer att få en speciell plats i himlen som ger dem den ro de behöver. Sov sött lille Missen!
Kram Jam o Spinn
Mjau, jag tror de har en Örebro Katthem-grupp där och alla vet att vi gjorde allt vi kunde – ingen katt som skulle kunna räddas blir avlivad, utan det är när veterinären bekräftar att alla möjligheter är uttömda. Dorinde var så svårt sjuk nu att det inte fanns något hopp. Å vi sörjer henne så, det var en underbar flicka. *gråter igen* Tack SkaparKatten att vi fick låna henne en tid! NosPuss Wikki
Men vad lessen jag blev nu. Lilla söta tjejjen. Ha det bra bland alla dina vänner hos Skaparkatten
Nalle
Mjau, det finns många att möta där – vännen Mannja och Lusse, som lämnade oss för inte så länge sedan också. *sniff* TassKram Wikki
Vackra Dorinde! Vila i frid gumman. Infektionen du hade gick tydligen inte att råda bot på. Nu är du hos skaparkatten som så många före dig. Du saknas….
Bascos matte
Mjau, det gör lika ont i hjärtat varje gång. *suck* Men Dorinde leker MolnKull och njuter av KattHimlens sommarvärme ute i gräset – hon är inte skjuk längre… TassKram Wikki
*snörvel* Vila i frid lille vän.
*sniff* Hon saknas så! *morrrhårsdarr* TassKram Wikki
Lilla fina gumman. Vila i frid.
Mjau, tänk om man kunde hitta en bot för alla knasiga onödiga sjukdomar? *suck* TassKram Wikki
Lilla söta Dorinde… hälsa så innerligt till Conny från oss och säg att vi saknar honom så att hjärtat blöder! Jag är ändå tacksam att du fick så mycket kärlek och omsorg den tid du levde, du fick möta människor som verkligen stod på din sida hela vägen… Skaparkatten välsigne dem, och välsigne dig som rörde med din mjuka tass vid våra hjärtan!
Puss på lilla nosen från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.
Tack så innerligt – mjau vi vet ändå att kärleken och omsorgen följer med ända in i katthimlen, och aldrig tar slut…. Den där tassen som berör, den behövs verkligen också! Conny och Dorinde känner hälsningen och ler båda åt de härligt goda människor som de nu tillsammans väntar på hos SkaparKatten… NosPuss Wikki
Alla ni på Örebro katthem gav Dorinde en chans. En chans hon inte hade haft utan er och vi tror att Dorinde är både glad och tacksam över allt ni gjorde för henne.
Dorinde, ge våran Sullivan en nospuss från oss när ni träffas hos Skaparkatten. Vi tror att ni kommer att ha jättekul tillsammans och vi saknar er.
*tårvåta nosar*
Mjau, så klart den lilla mysmissen skulle få leva, trodde vi efter det första veterinärbesöket. Men SkaparKattens vilja förstår man inte alltid. Sullivan tröstar nog Dorinde – och så jagar de ÄnglaMöss tillsammans och har fint på sin gyllene molnkant… NosPuss Wikki
Lilla söta Dorinde….. Och matte som blev inte så lite förälskad i henne och klurade på om-om-om-när-när-när vi flyttar till nåt större att vi ska få en liten syster eller bror från katthemmet också så hade hon ju stått högt på listan om hon själv hade velat bo med oss….
Vila i frid lilla sötnos, och jaga himmelsmöss av hjärtans fröjd!!!
Mjau, instämmer! *sniff* När det blir så dags så hittar matte säkert en bra kompis till er, snyggingar! TassKram Wikki
Hej.
gud vilken fin och gripande bild,matte gråter!
/tass
Mjau, Dorinde var sådan – magisk och fångade så mycket i sin blick… NosPuss Wikki
Nej men, inte en till sjuk katt… Det gör så ont i ens hjärta varje gång en katt dör, för man vet ju att den sannolikt kommer att vara saknad.
Idag är det fyra veckor sedan lilla Lusse gick till Skaparkatten och jag har honom fortfarande som skrivbordsbild i datorn och pratar med honom varje dag. En så söt liten katt! ♥
Hoppas nu att Dorinde får det bra hos Skaparkatten och att hon redan känner sig piggare!
Mjau, jag vet – tomrummet i ens hjärta ekar… Nu när vi tassar här på Landet, så anar jag Semlan och Mjurre (Som vi älskade så….) i varje liten vrå och skugga. Det känns som att de fortfarande är här hos oss! Och så är det nog också! ♥ TassKram Wikki