Många känner inte till det faktum att om du regelbundet och under längre tid matar en hemlös förvildad katt, så anses du i juridisk mening som kattens ägare – i alla fall enligt de märkliga regler som nu för tiden gäller i vårt avlånga land! Det innebär också att du kan bli ansedds om ansvarig om katten blir sjuk och behöver vård, om den ställer till på någon annans tomt eller är ett ”störande inslag” i miljön!
Detta faktum fick en kattvänlig person i radhuskvarteren i Kävlinge erfara, berättar Sydsvenskan. När hon i början av 2009 flyttade in med sina egna åtta innekatter, så noterade denna kattälskande dam att det fanns många hemlösa medfarna katter utomhus också, och hon började tillsammans med en granne att mata dem. Hon kontaktade även flera katthjälpsorganisationer men fick ingen hjälp att omhänderta utekatterna. ”De förtjänar en andra chans. De hade funnits här i många år och var halvtama och välgödda. Andra hyresgäster har matat dem sedan de var små.” förklarade hon.
Länsstyrelsen kontaktades, men gjorde inget åt saken – och damen fortsatte mata katterna i väntan på att Länsstyrelsen skulle göra något för katterna. Och nu har de gjort det – nämligen hota denna dam med djurförbud om hon inte gör sig av med de allt för många katterna, som hon inte har tillstånd att ”ha”! Dessutom har hyresvärden fått klagomål från en granne, så nu riskerar hon också vräkning…
Jag måste jama ut min ilska över hur idiotiskt detta hanterats, och jag börjar med den klagande grannen: Om alla – ursäkta uttrycket – övriga NÖTTER till grannar gått ihop och hjälpt denna godsinnade kvinna att fånga in och kastrera samt omplacera katterna redan från början (Långt före 2008 innan hon ens flyttat dit) så hade det dels kostat var och en en småslant, dels hade det sluppit födas massor av oönskade kattungar, av vilka en stor part garanterat strukit med p g a svält och köld. Dels hade de sluppit problemet idag, hade skapat en grannsämja och bidragit till trivseln. Men nej då, lata snikna dumfån kommer och gnäller i efterhand, fegt och osympatiskt, men själva har de inte gjort ETT KATTSKIT för att lösa problemet! Morr morr morr!!!
Och visst, Länsstyrelsen är inte ett katthem, det som de gör är att låta avliva hela surven katter som de får tag i. Det är exakt det enda som sker när ett ”djurskydd” griper in! Och där får jag nästa vredesutbrott! När ända innerst in i Kattemåla blir avlivning ett djurskydd? De djur de är satta att värna och vårda, dem tar Länsstyrelsen kål på… Snacka om att såga av grenen man sitter på???!
Ärendet är nu överklagat och utredning pågår om vem som är katternas ägare. Under tiden uppkommer också ett trauma: Damen hotas som sagt med vräkning om kattmatningen inte upphör. Samtidigt anses hon vara katternas ägare och hon bryter mot djurskyddslagen om hon slutar att utfodra dem. Hur hon än gör så får hon lida för sin kattkärlek. ”Jag har gjort allt i min makt för att ge katterna en andra chans. Nu rör jag inte ett finger mer. Men vad händer med katterna? Ska de svälta och frysa ihjäl här i vinter?” undrar hon.
Och under tiden gör Länsstyrelsen heller ingenting. ”Våra jurister får ta ställning till hur vi ska gå vidare.” säger länsveterinären till Sydsvenskan.
Finns det några fler kattvänner i Kävlinge så hoppas jag att de skäms nu, för att de inte gjort minsta lilla för att hjälpa till…
Sorgligt är vad det är. Nosbuff
Mjau, höjd tass: Ge rättigheter åt oss katter! Vi har rätt att leva och få vara värdefulla! Mjau!
NosPuss Wikki
Bra Wikki att du tar upp det här. Det är en i sanning mycket märklig lag vi har när det gäller djurägande. Om det istället blev lag på att katter skulle märkas och registreras så skulle den verkliga ägaren kunna ställas till svars, men så är ju inte fallet idag. Den som slutar ta hand om och mata sin katt, den riskerar ingenting. Visserligen gör den det om det kan bevisas att det är vederbörandes katt och det kan bevisas att katten medvetet vanvårdas, men hur ofta sker det? Hoppas Kävlinge ställer upp för den snälla damen. Länsstyrelsen lär väl inte göra det?
Mjau, det finns visst blandade uppgifter om hur snäll denna dam är – men det betyder inte att katterna skall sitta emellan, tycker jag! Och instämmer, lagen är helt felformulerad och nu är den rena moment 22. Då drar sig folk för att hjälpa och katternas lidande blir än värre. *suck*
TassKram Wikki
Äntligen kom vi in på din blogg, den har strulat för oss ända sen igår, så det är inte bara hos dig den har krånglat.
Man blir så jamararg när man läser sånt här! Det är något allvarligt fel på lagen när det är katterna som den skall skydda som kommer i kläm och de människorna med stora hjärtan som bara försöker hjälpa. *morr och fräs*
Hoppas det ordnar sig för de stackars katterna innan vintern!
*nosbuffar*
Mjau, tydligen är det mycket strul i bloggosfären och det är ju synd. Men vi får försöka kämpa på ändå! Det finns alltid någon kisse att hjälpa! TassKram Wikki
Morr morr morrrrr! Jag blir fräsförbaskad på den där länsstyrelsen som inte klarar av att göra annat än att mörda våra kattvänner. Jag blir så arg att jag funderar på att skicka dit husse med högaffel och fackla. Det gör jag! *stampar*
Mjau, problemet är att husse din är alldeles för jättesnäll – han skulle troligen sätta eld på foten och sedan snubbla på högaffeln. Vi ska skicka dit en armé av arga katt-tanter istället. De är livsfarliga! NosPuss Wikki
Vi skulle allt behöva en sån där demonstration som gustav drömde om… Attans skurkfän. Det är vad de är. Hele bunten. Utom mattanten.
Mjau, och några till, så att människor gör RÄTT SAKER, det är ju dit man vill komma! TassKram Wikki