Kattresa till Italien del 1

Vännerna Linnsen och Frank har skickat matte Karin och lillhusse Emil på en kattresa, och här kommer deras resereportage:

Jag kommer till Italien med öppen blick, jag söker efter katter. Enligt italiensk lag får man inte avliva friska katter och hundar, och jag förväntar mig därför, i min längtan efter katterna Linnsen och Frank som vi har lämnat hemma med kattvakt, att få se många glada, tjocka katter ätandes pasta på små tallrikar utställda i gränderna…

Vi besöker tre städer på resan, Desenzano, Venedig och Bergamo. I Desenzano hittar vi första dagen en affär som har en påse med kattsand utställd till försäljning, och detta gör mig hoppfull, för vi har hittills inte sett ens en liten kattsvans skymta och kattsandspåsen är ju ett tecken på att någonstans i denna stad finns det katter!
I en chick liten galleria hittar vi en affär där det säljs kläder, smycken och liknande hemskheter till katter och hundar. Affären hyser två små hundar, med hippa scarfes, som voffar omkring bland oss. Vi har redan första dagen upptäckt att italienare älskar hundar, varannan varelse vi möter på gator och i smala gränder är en hund, nästan alltid små vovvar, lagom stora att få plats med i de fashionabla handväskorna. Stora hundar som schäfrar eller golden retrievers, som svenskarna gillar, ser vi bara tre-fyra gånger på hela veckan, medan vi gör ett snabbt överslag i huvudet och kommer fram till att vi nog mött närmare tvåhundra (!!) småhundar på sex dagar… VOFF på det!
Nog om hundarna, i affären finns brudklänning och frack till smådjur och jag ser i fantastin genast Linnsen och Frank framför mig i kläderna, men de gifte sig ju redan förra sommaren i sina stiligaste pälsar. Sanrio som tillverkar världens mest säljande katt, Hello Kitty, har ett samarbete med djurföretaget Vitakraft och de har en monter med kattschampo, borstar, kattlådespadar osv. Eftersom jag har en ganska stor samling med Kitty hemma kan jag inte låta bli att köpa nya matskålar till katterna. En kattlåda
med Hello Kitty på för 360 kr avstår jag dock! 😉

Vi lämnar Desenzano utan att ha sett en enda katt och far vidare mot Venedig. Här är jag säker på att träffa katter, både för att vi ska besöka en kattkoloni och för att Venedig är känt för att ha många hemlösa katter.

Redan på kajen vid Marcusplatsen ser vi tecken på kattliv i souvenirstånden, bland annat tröjor med katter och gondoler!

Vi ger oss ut på promenad bland gränder och kanaler. Staden svämmar verkligen över av souvenirer av alla de slag, vad sägs om ett schackspel med katter versus hundar?

Ön Murano är ju berömd för sina glasfigurer och vi hittar glaskatter för 80 kr styck i olika färger, men också fantastiskt trevliga glasbubblor med aptitliga fiskar inuti, en förmiddagsmunsbit för en katt kanske?

I morgon får ni läsa fortsättningen på resereportaget!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki