Och från Japan hörs mycket lite…

Jears rapporterar på sin Facebook-sida knapphändigt och med en viss uppgivenhet – nöden för djuren blir sekundär när det är så många människor som också är i verklig nöd. Utmed de tsunamidrabbade stränderna syns förvisso djurspår, men att spåra de förskrämda hundar och katter som lämnat dem är inte lätt – det är en förödelse som är ohyggligt svår där de överlevande söker skydd…

Personalen på Jears gör så gott de kan för att ordna fram mat och ge skadade djur vård.

Bilderna får tala för sig själva:

På liten yta och med små medel försöker man göra så bekvämt som möjligt för sina skyddslingar, både katter och hundar. Lilla Mi-Chan är en av de räddade:

Och om Tashirojima finns ännu så länge bara obekräftade uppgifter om att en helikopter i alla fall varit och lämnat förnödenheter till människorna där – inget om katterna. Så här såg det en gång ut:                *morrhårsdarr*

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki