Hur är det att vara katt i Australien, det har jag funderat på. Katterna kom till kontinenten så sent som på 1800-talet och saknar i princip ”naturliga fiender” vilket innebär att de spridit sig snabbt och nu – i de fall katterna förvildats – blivit ett allvarligt hot mot den känsliga inhemska faunan av unika djur som bara finns här.
Myndigheterna har försökt ”lösa” problemet men tyvärr, katterna är för smarta för att gå i fällor och undviker förgiftade beten genom att fånga levande byten. Många delstater har stiftat lagar som strängt omgärdar kattägarnas ansvar, i stil med att t ex man inte får sälja eller ge bort kattungar förrän de har kastrerats. På andra håll massavlivas infångade katter, vilket föreningen Claws kämpar för att stoppa – ett tufft uppdrag!
Värmen är ett annat problem och hos veterinären kan man få instruktioner om hur man kyler ned en överhettad katt, något som vi kanske inte är så vana vid.
Faunan av fästingar och loppor är också mycket besvärligare. Opossumen och några andra pungdjur är värdar för en särskilt besvärlig fästing ”Paralysis tick” som orsakar förlamningar och katt- och hundägare i de områden där denna fästing är spridd ombedes vaka noga över sina husdjur genom att kontrollera pälsen och borsta dem ofta, liksom att använda fästingmedel.
I vissa delar av Australien är ”dust storms” – sandstormar som drar med sig väldiga moln av den röda sanden från Outbacks – en svår plåga för katterna. Dammet med den klistriga sanden äter sig fast i pälsarna och katten klarar knappt att få bort den. För en katt som går ute är regelbundna bad ytterst nödvändiga!
Och alla som följt nyheterna för Australien har ju också sett de enorma översväm-ningarna och undrat hur det gått för de katter som finns i området. Den tragiska sanningen är att det ser illa ut för alla djur, både vilda och tama – och medan räddningen har varit nog besvärlig bara för att undsätta människorna, så har djuren lämnats åt sitt öde. RSPCA och andra organisationer har nu ett hårt arbete att undsätta boskap, katter och hundar som lämnats när människorna flytt undan vattnet.
Men i övrigt är kattliv i Australien inte helt olikt kattliv hos oss – även om högsäsongen för kattungar pågår för fullt från mitten av december och nu framåt en tid!
Visste du t ex att det finns ett par ”australiska” kattraser? Jag vet inte om de är godkända hos Sverak eller finns i Sverige.
”Australian Mist” är en korsning mellan abessinier, burma och huskatt, vilket ger en s a s normal korthårskatt – men dess ytterst tillgivna sätt är den stora behållningen av denna rasmix. Mist-katten älskar verkligen sina människor!
Den andra rasen kallas ”Australian Tiffanie” och är en fluffig semilånghårig liten skönhet med särpräglade ansikten, där ögonen ska vara omgivna av väldigt mycket svart ”eyeliner”. Tiffanien har sitt ursprung i burmillan, men kräver inte lika mycket pälsvård.
Naturligtvis finns det åtskilliga katthem down under… CatRescue tog hand om Cindy och hennes ungar, som hade ställts i en igentejpad låda mitt i Sydneytrafiken under rusningstid:
Visst är det skrämmande bekant? Så Stöd Ditt Lokala Katthem! – även om du bor i Australien!
