Tack för dikten, bröderna Bus!

Tack för alla värmande och tröstande ord från er och alla er andra kattvänner! De värmer våra hjärtan!

Här är den fina dikten:

”Ett skepp seglar ut och jag står och ser
hur hon försvinner vid horisonten.
Några vid min sida säger: ”Nu är hon borta”
Borta?
Borta ur min åsyn, det är allt,
hon är lika stor som när jag såg henne…
Det är jag som sett henne bli mindre och helt försvinna ur min åsyn,
hon har inte förändrats och i samma ögonblick
som någon vid min sida säger: ”Nu är hon borta”,
finns det andra som ser henne komma
och glada röster ropar ”Nu kommer hon!”
… och detta är att dö”                                                      (Bishop Brent)

Nu hoppas vi att resten av året och nästa år inte ska ge oss fler sorger… Utan tid och utrymme för liv och glädje! ?

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki