Månad: augusti 2010

Sippo och hans husse är så oroliga för sin Snuffe – kanske måste han vidare till Strömsholm för mer kontroller?

Och lika oroliga är de för att inte ha råd med det…

Men som jag ser det, så finns det små hjälpare överallt – vi andra bloggvänner kan nog samla in en peng till Snuffes hjälp och nu finns en Snuffe Facebook om det: Rädda Snuffe – där finns kontonummer till insamlingen!

Jag är ingen rik katt, men jag ska i alla fall tassa över vad jag kan nappa fram ur min sparkatt!

Håll ut, Snuffe, och kämpa på!

Den är seg, den eviga myten om att ”katter klarar sig alltid” – och den är en ren lögn!!! De klarar sig inte. Sjuka, svultna, fulla med fästingar och sår dukar en del av årets kattungar redan under, redan nu, här mitt i våra höstblomstrande landskap.

Kattungen Spirit ovan, som berättas om i en insändare i Hallands nyheter har KANSKE tur… Om han klarar sig!

Det var djurvänner som hittade honom skadad i sin trädgård förra fredagen. En vän till upphittarna beskriver: ”När jag kom dit upptäckte vi ett hemskt sår på svansen och att det krälade fluglarver i och runt såret. Vi försökte så gott vi kunde tvätta bort larverna och plockade bort fästingar vi upptäckte.” Dagen efter lämnades kattungen till Djurskyddsföreningen, som tog den till veterinär. Det visade sig att svansen troligen är drabbad av kallbrand, men inte kan amputeras eftersom kattungen är i så dåligt skick. Han vägde bara 680 gram och var mycket svag av blodbrist, undernäring och infektion, samt full med enormt mycket fästingar. Även att behandla med fästingmedel skulle också bli allt för riskabelt…

Hoppas den lilla gråspräckliga Spirit klarar sig och får ett gott hem så småningom. Hoppas också att berättelsen om honom visar – en gång för alla – att alla katter ska ha ett hem och en ansvarig människa, och definitivt inte gå vind för våg ett grymt höst- eller vinter-öde till mötes! För det är nu naturens grymma sida börjar visa sig nu, och de små, oerfarna och oförberedda dör ofrånkomligen.

Ni tycker kanske att jag tjatar, men:
Stöd Ditt Lokala Katthem!

…ordna bättre bilder på Rafael, men det här är senaste jag har just nu:

Lite gosigt inlindad i en filt är det uthärdligt att bli klappad…

VARNING FÖR OBEHAGLIGA BILDER!

Har just tittat på TV3:s replay på programmet ”Extrema samlare”s 7e avsnitt (Går att se på replay några veckor till) som bland annat handlar om ett kattärende som har skrämmande mått: I ett hus bor en sjuklig äldre kvinna och hennes man och vad hon ”tror” är ett tjugotal katter… Som hon tycker att hon ”hjälper” genom att mata dem – men i själva verkat är dessa katter utsatta för grym försummelse, sjukdomar och vanskötsel så till den grad att myndigheterna griper in.
I en obeskrivlig röra av smuts och bråte lever en stor mängd katter, flertalet med permanenta skador på ögon och andningsvägar på grund av ammoniaken från kiss och spillning, och paret menar verkligen på ett bisarrt sätt att de räddar dessa katter. De ger dem ju faktiskt mat, som ett blekt försvar, och har på något sätt lyckats intala sig detta som rättfärdigande. Tyvärr, det här finns i Sverige också, i våra grannskap.

Och inom dessa väggar, utan kastrering eller p-piller, lever och förökar sig katterna. I det här hemmet hittade det ingripande räddningsmanskapet sammanlagt 76 katter. Bara 41 av dem vid liv, och tio fick avlivas omedelbart för att de var så illa däran. En del var bara skelett, som legat där i åratal. Det som grep mig hårdast var att se alla de små kvarlevor av kattungar som hittades: Små kranier och ben… Så små, så små…
Och vi som jobbar i ”katträddarsvängen” har sett sådana här hem. Med sjuka människor och mycket sjuka katter i en förryckt symbios utan hopp. I TV-programmet räddas en del av de infångade katterna. Svenska myndigheters djurskydd, lydande under Länsstyrelserna, väljer som regel numera att mycket raskt avliva hela kolonier som påträffas på detta sätt.

Jag önskar det fanns en värld för dessa katter där åtminstone de som var tillräckligt friska kunde räddas… Eller en omgivning som var så vaken och så väl värdesatte katter, att detta slags hantering inte skulle blundas för, utan stoppas, i god tid! Just nu ser jag flera exempel på ärenden om vanvård som legat både ett och två år hos myndigheter utan ingripande därför att papperskarusellen kring dem är mer omfattande och ”viktig” än djurens liv och välfärd.

Jag jamar högt och hoppas alla människor som hör detta får upp ögonen och förändrar synsätt: Katter har ett värde och katter har en rätt till godtagbara liv! Det kämpar jag för! 

”Ibland smyger sig Ödet på en som en katt på mjuka tassar…” – så stod det i inledningen till en kioskromantik-pocket som jag öppnade en gång, för det var en söt katt på baksidan. Eh, resten av den skriften var inte någon succé, så jag vill minnas att den hamnade i pappersinsamlingen.

Det här är inte heller lika romantiskt som en tassande Ödets katt, kanske? Men vänta ska du få höra hur Ödet kan gripa in, bland annat i Malmö:

Josephine, som hjälper till på Katthjälpen, var på väg till en lägenhetsvisning och passerade en man som höll på med ett nyss packat flyttlass, och hörde en katt jama i lägenhetsfönstret intill. Hon frågade mannen hur många katter han hade och han undrade om hon ville ha en – familjen var vräkt och katterna skulle bort – men med avlivning hade de inte råd…

I en smutsig lägenhet på knappt 50 kvadratmeter visade det sig finnas 14 katter, varav de yngsta var cirka 5 veckor. I övrigt fanns inte en pryl kvar. Josephine larmade sina kollegor på Katthjälpen, där det redan var fullt, men på något fanTASStiskt sätt lyckades de trolla fram ett jourhem till dem och rädda ALLA katterna! Här hittar du bilder på katterna som är hur keliga och gosiga som helst, och äter, leker och far omkring… Och Expressen berättar att allihop har fått namn efter städer, den svarte ovan heter London och här är Asmara:

Dilemmat för Katthjälpen är nu att få ihop till alla dessa katters vaccinering, veterinärkostnader och mat, och därför höjer jag tassen och viftar med böneflaggan:

Sätt in en slant på Katthjälpens postgirokonto 123 04 07-7 och skriv ”14 katter” på inbetalningen!

Vi kattvänner måste hjälpa varann!

Nu har jag kommit på det! Ett bra sätt att göra de hjälplösa hemlösa katternas jamanden hörda!!! Skulle inte jag, Wikki, kunna vara värd för ett Sommar-program i radions P1? Tänk va?! Sommarprataren Wikki?

”Mjau-hej! Det är jag som är Wikki, den svartvita bloggkatten!” Så skulle jag börja mitt Sommarprogram! Sedan skulle jag berätta hur jag spanade in matte från balkongen intill och hur jag blev bloggkatt…

Om det blir någon gång – drömma kan man ju… Men tänk att få ett helt radioprogram av dessa eftersträvansvärda, magiska sändningsminuter, som har så otroligt många lyssnare! Att i den svenska etern kunna berätta om katt-öden, katthem, hittekatter och katträddningar, och hur viktigt det är att ge katter en högre status i samhället! Att vädja till dessa lyssnande hjärtan, till dem alla: Stöd Ditt Lokala Katthem!

Jag skulle berätta om mattes första katt Semlan, och jag skulle berätta om MewTwo. Jag skulle läsa upp ”En katts farväl” och jag skulle berätta om det förundrande stödet till katthemmet Kompis, och om mitt eget katthem i Örebro. Å, jag har så mycket mer att berätta – det behövs nog TVÅ sommarprogram efter varann minst??!

Det dyker upp nya kattbloggar emellanåt som känns riktigt lovande!

Det här är katten Sotis som berättar fängslande om sina jaktäventyr! Kul att ha dig med i katt-bloggosfären, Sotis! Och vilken imponerande fångst – den räckte väl till middag åt hela familjen?

Ibland får man bara ett plötsligt behov av att FIRA… Bara fira NÅNTING – liksom för att väga upp alla jobbiga saker som man måste tampas med ibland i kattbloggbranschen…
Den här vackra kattkupolen har Wiccan bakat!

Den här läckra tårtan kan du göra själv genom att titta på den fina steg-för-steg fotograferade ihopsättningen på Lindys ”Cat Cake Carving Class”-bild!

Fast jag skulle nog dekorera den så att ansiktet såg lite gladare ut?!

Nåväl, allt om tårtor är ju en smaksak! Och vill man ha en mindre komplicerad skapelse, så vispa ihop lite chokladgrädde och gör en katten Gustaf-liknande skapelse:

Allt är tillåtet i tårtfyllning men jag föredrar naturligtvis tonfisk…

…som fått en lillhusse! En fin liten Connor! Lyckliga er, missar!