…och ett utmärkt föredöme och exempel på något av det bästa man kan göra för sin katt: Slippa vara fertil! Slippa bli förälder till nya kattungar! Här visar Viggo: ”Det är fixat, kolla själva!” – kan jag få ett
nytt hem nu när jag varit duktig?
Ingen vet riktigt hur många hemlösa katter det finns i Sverige. Bara i Stockholmsområdet finns en uppskattning på 20 000-30 000 katter, och någon har gett mig siffran 100 000 katter i hela landet. Om någon tycker att siffran verkar astronomiskt hög, så är den nog tyvärr inte det – kalkylerar men efter landets yta, så blir det ganska glest ändå! Det lär nämligen finnas totalt cirka 1½ miljon katter i vårt land!
Så kastrera din katt! Det behövs INTE fler hemlösa katter, utan låt oss hjälpa dem som finns! Och hjälp till att bekämpa alla dumma myter som finns om kastrering av katt, och flagga upp för sanningarna istället:
-
”En okastrerad katt jagar möss bättre!” = HELT FEL! En okastrerad katt måste ägna mer tid åt att försvara sig och sitt revir från andra fertila katter. Och en okastrerad hona som föder ungar stup i ett är också en sämre jägare, då hon är upptagen av sina ungar. Den kastrerade musjägaren kan ägna sig ostört åt jakt och sköta stora jaktmarker!
-
”En hona mår bättre av att ha fått en kull ungar innan hon kastreras!” = HELT FEL! Varje födsel är en risk som katten utsätts för och att vara mamma till en kull ungar slilter hårt på en hona, det vet alla uppfödare. Det finns över huvud taget ingen anledning att efter könsmognad låta kattan bli gravid. Hon blir en kärleksfull och tillgiven katt ändå.
-
”Kastrerade katter blir lata och feta.” = DELVIS RÄTT. Den som har en katt ansvarar – oavsett om den är kastrerad eller ej – för att den får rätt sorts foder och motion för att ha en bra hälsa, d v s inte för smal och inte för tjock. Kastrerade katter blir lugnare och harmoniskare, och har om man inte sysselsätter dem på ett bra sätt lite lättare för att bli runda. Men å andra sidan finns det okastrerade katter som lyckas bli smällfeta också, så skillnaden ligger i ägarens ansvar, inte kattens kastrering. En rätt skött kastrat behöver inte bli fet!
-
”Kastrerade katter slipper revirhävdande slagsmål och är därför friskare.” = SANT! En fertil katt känner som regel ingen konkurrens av en kastrerad katt och bryr sig inte så mycket om den.
-
”Du slipper löpbeteende från en kastrerad katt.” = SANT. 95% av alla katter som kastreras vid ung ålder lägger sig aldrig till med löpbeteende som att skvätta markeringar, skrika ljudligt flera dygn i streck eller ”boa”. Siffran är något högre för katter som kastreras efter att ha fått vara fertila en tid. Det finns några som kan behålla parningsbeteende fastän de är kastrerade, men det är inte vanligt.
-
”En kastrerad katt luktar inte!” = SANT.” En fertil hankatts urin luktar rejält, och det kan få hela katten att stinka. En fertil hona i löp doftar också starkare än annars. Men i vanliga fall så har en frisk, välskött katt ingen direkt förnimbar doft. Och kastrerade katter som inte behöver markera revir avger ännu mindre lukter. Katter som har tillgång till en ren miljö, en städad toalåda och får bra kattfoder håller sig odentligt rena och luktar inte alls. (Långhårskatter kan behöva hjälp att hålla pälskalsongerna rena, men det är *nosrodnad* en helt annan historia!)
Mjau, det svänger vi på svansen för!
..kan du läsa 
