Snuttisen Jack



Maol tipsade mig om den här charmiga videon – okej matte hade ju inte behövt skratta sååå förtvivlat åt sin snuttiga katt, men det finns ju naturliga förklaringar: ”This is our kitten, Jack, although usually we just call him ”kitten,” like you hear in the video. We adopted him from a PAWS shelter in Seattle when he was about 4 weeks old. He was found on Whidbey Island when he was only 3 weeks old. He is a very sweet little boy who enjoys cuddling, talking to us, playing in linen grocery bags, and of course, suckling on anything fleecy. He gets along great with our other rescue cat, who is about a year older than he is.
Just wanted to let everyone know that he has been seen by a vet and that he has no medical issues, the suckling is a behavioral thing that is not a danger to his health, much like a child sucking their thumb. Second, even though we talk strangely to our kitten, we are just kidding and we love him very much!”
jack1
Snuttigheten är ett fenomen bland katter som tas från eller mister sin mamma för tidigt, som i Jacks fall. Somliga katter snuttar på filtar och liknande som blir helt förstörda; om det lossnar stora bitar får man se upp bara så att katten inte tuggar i sig dem och får magproblem. Det är inget farligt och ”växer bort” på flertalet katter, medan andra behåller beteendet hela livet…

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *