Dyrbar robot- eller bionicle-katt?!

I Daily Mail läser jag om katten Missy, som är första katt i världen att få en konstgjord knäled inopererad, och funderar på hur fantastiskt mycket pengar EN kattägare kan vara villig att spendera på EN enda skadad kisse – medan somliga sedan inte tycks värdera sina djur alls?!!
Egentligen är det ett mirakel att Missy lever över huvud taget! Den åttaåriga katten hade varit borta i flera dagar och matte Louise Morris hade letat oavbrutet när hon hörde en svagt mjau från ett buskage. ”I heard a tiny little cry coming from the bush and I knew she was calling me!”…

Men stackars Missy hade körts på av en bil och legat länge illa däran med ena bakbenet brutet på åtta ställen och knäleden helt söndervriden på det andra bakbenet. Louise tog Missy till veterinären Noel Fitzpatrick i Guildford, som inte fick många valmöjligheter – att amputera ett ben gick inte eftersom båda var svårt skadade: Det var avlivning eller att uppfinna en ny knäledsprotes!

Missys matte har en enorm veterinärräkning attt vänta, men tycker det är värt notan att ge sin katt samma grad av vård som en mänsklig patient skulle ha fått. På ena foten hade vävnad, skinn och senor dött, och benet legat blottat. Den sönderbrutna benpipan stagades med en mängd spikar, och lager för lager byggdes ny vävnad upp.

Under tiden skapades också den nya unika gångjärnsliknande knäleden, special-byggd efter Missys mått av rostfritt stål. För Missys del handlade det ju om att få en protes som fungerade för att kunna gå, springa och hoppa: ”Which cats do a lot of – a human patient with a knee replacement would probably walk and maybe even run but would rarely expect to jump.”

Bara operationen att sätta fast den pyttelilla anordningen tog 2½ timme, men det var samtidigt en veterinärhistorisk milsten som pekar på lysande framtida möjligheter!

Tolv veckor av operationer och behandlingar senare kunde Missy äntligen komma hem och fira det lyckade resultatet med fest på favoritmaten kyckling! Hon ser riktigt nöjd ut!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki