Wikkis resumé av år 2009

Först av allt så tycker jag att ni alla katter ska festa in det nya året jamande till den här formidabla musiktexten, som min kollega Sippo tassat ihop, så får ni rätt gung in i det nya året 2010:

https://youtu.be/yTnNrkMr6jI
Så där, nu är alla i rätt stämning! Nu ska jag ta er med på en tass-kavalkad över det gångna året, som varit roligt, stolligt, sorgligt och underbart:

JANUARI började lyckosamt. Stora matte har nämligen dille på att skicka in foton och slogans mm till allsköns tävlingar och det ledde till att jag vann ett fint klösträd från Swecat:

Det heter Rundetorn no 1 och är min ena sovplats om natten, om jag inte sover på mattes arm.

Sedan kom nästa fantastiska gåva: Jag fick adoptera en lillasyster! Just då hette hon Matrix men husse gav henne ett finare namn nämligen Cosmonova, förkortat till Nova. Alltså flyttade en tunn, lite ängslig och stressad liten kattflicka in hos oss. Jag tog genast hand om henne med fast tass och idag är Nova min bästa vän, hon har blivit trygg och lugn, lagt på hullet och fått pälsglans och livsglädje! Vi har verkligen jättekul tillsammans. Matte grät av glädje när hon såg mig tvätta Nova första gången:

FEBRUARI var en lugn månad. Matte fyllde år och jag hjälpte henne öppna paketen. Hon blev verkligen lycklig över ett stativ till sin kamera.

Men det fanns hemlösa katter och vanvårdsärenden som det här i Sälen där massor av katter var inklämda på en toalett i ofattbar misär. Ändå händer sådant här runtom i landet gång på gång och visar hur mycket katthjälp och katthem behövs, och hur viktigt det är att vi jobbar för att förbättra ALLA KATTERS STATUS i samhället…

Så kom MARS och det blev lite vårlikt.

Det var stort för mig att nå upp till hela 1 000 sidvisningar på samma månad, å så stolt jag kände mig! Jag fick min allra första award, Dagens Sol (Som syns i min vänsterkolumn en bit ner) och Nova började lära sig vara ute i koppel med stor förtjusning – även om ”ute” var ganska läskigt till en början.

I mars skrevs också det mycket lästa inlägget ”Kattens Farväl” som rörde många till tårar, och ligger som en fast länk i sidokolumnen.

APRIL var lite sorgligare när husse och matte fick begrava en kisse som dödats i trafiken där vi bor.

Men vi planterade blommor till vår balkong och jag fyllde 3 år. Balkongdörren står öppen mest hela tiden under den varma delen av året och är säkert in-nätad. Där trivs vi.

Den här perioden hade husse mycket värk och ont, men lyckades ändå jobba. Det var tufft av honom.

Och så knäppte Stora matte en fin vårbild av mig som skickades in till Purina Gourmets kalendertävling, fast det visste vi inte om just då… Hon glömmer ibland att berätta alla tävlingar hon hittar….

MAJ var en rolig månad. Jag började ha egna tävlingar och lotta ut saker som mobilhållarkatten.

Och polisen fick ta reda på en kartong med sex kattungar som dumpats. Det blev en väldig oro att kattungarna skulle avlivas men ”mitt” katthem lyckades ordna ett jourhem och senare egna hem till dem. Men de små stackarna pep länge efter sin mamma…

Och så blev jag ”Dagens Katt” också:

En stor ära! Bloggen tassade jag på med, skrivit om odd-eye-katter, flygkatter, bra kattskyltar, scrapbooking med kattmotiv, kattprylar i långa banor – och så klart om hemlösa hittekatter! Husse och jag på foto gav pris i en bildtävling på temat ”Kommunikation” hos Vägverket:

…och så blev jag revovlutionär seriekatt:

Katten Sigge voluntärade till Bryssel och jag passerade 3 000-strecket i sidvisningar till min förvåning!

JUNI var en märklig månad.

Den otäcka kattplågaren i Lerum oroade många och motvikten var Kattstallets ”utlåning” av katter till äldre, kallat ”Höstglädje”.

Här fanns också den bild under året som fastnat allra starkast i mitt hjärta, nämligen reportern Carina Glennings gripande farväl-bild av sin 18-årige Astor: ”På en bädd av hägg, omgiven av äppelblom och liljekonvaljer, begravde vi vår älskade katt… Jag undrar hur tomrummet efter en liten katt kan vara så gigantiskt. Och jag undrar hur många tårar det ryms i min kropp. Hur ska det kunna gå att skriva något nu, när inte längre Astor finns?”

Svartvita jourkatten Vevve flyttade in hos oss. Veterinär Bo Hannersjö kickades ur Djurskyddets styrelse efter korkade uttalanden om katthem i media, jag fräste iväg arga brev och mail till inblandade och fick till bl a det här svaret från en styrelseledamot: Vill dock bara skriva: Vilket svar!!!! Det är så bra rutet att jag är helt imponerad!!!! Det är sådana här krafter jag önskar att få träffa, höra och se på våra årsmöten!!  Och Stora husse kom och byggde upp vår roliga klätterhylla på balkongen.

JULI blev en semestermånad.

Husse och vi visade magarna på magbloggen, matte och jag spelade ”Runescape” och Vevve skötte städningen. Det var de bortkastade kattungarnas tid med mängder av söta små som fyllde jourhemmen.

Matte designade farthinder i vårt radhusområde med Wikkimosaik och så fick jag vara med på Cat-ladders med kattstegen från landet!

I början av AUGUSTI tog vi en tripp till landet.

Nova var äntligen mogen för att få gå omkring där på fri tass, det var underbart! Det var nu som lille katten Slumpen hittades dygnsgammal i en plastkasse i en soptunna, varpå följde ett intensivt arbete att hjälpa hans matte att hålla liv i sitt lilla fynd. Hans fyra syskon klarade inte livhanken men denna kämpe tog sig igenom den ena krisen efter den andra och klamrade sig fast vid livet med pyttesmå tassar….

Mot månadens slut var den otäcka djurplågaren i Lerum äntligen fast, istället började panikrapporterna om svininfluensan och att t o m en katt smittats.

Kattgräset för vintern tröskades – ja vanlig havre alltså.

Jag fick beundrarpost, lottade ut ännu mer kattsaker och – jubel – vackra Vevve blev adopterad av kära vänner i Göteborg!

Lilla Slumpen fick sällskap av två smutsiga utmärglade hittekatter, som när de återhämtat sig lärde honom nyttiga saker om att vara lekfull kattunge!

SEPTEMBER började med lyckotårar.

Kattkungen Mezzo på katthemmet adopterades äntligen! Han hade verkligen väntat länge på rätt människor och tog sin kära Miss Freja med sig.

Sen blev det dystrare: I Söderhamn torktumlade någon idiot en stackars katt till döds.

Jag hamnade i Dalarnas Tidning som bloggkatt och kom även upp på Metros Top100-lista, och sprängde gränsen med

5000 sidvisningar. Plus var en vända på landet igen och fångade möss och fick lite fästingar…

Händelserika OKTOBER startade med en Wikki-look-alike-tävling, landet-kompisen Mjurre blev väldigt sjuk och den där bilden som Stora matte skickat in i april vann en plats i 2010 års Purinakalender:

Med att bli just april månads katt! Tack alla som röstade på mig!

Kattbloggvärlden fylldes med nya kattbloggkompisar, det dyker upp nya hela tiden, vilket är underbart. Och så hände det fantastiska: Jag fick komma med i tidningen KATTLIV! En enastående ära!!!

Lika hedrande var det att bloggvännerna Duis och Decos mormor stickade myntamöss åt oss!

En av våra grannar flyttade och bara lämnade sina tre katter kvar. Vi ställde ut mat och lyckligtvis kunde de snart flytta in i ett jourhem i närheten. Plus att jag  ”vann” en splitt ny BMW 7 värd 750 000 pund bara jag skickade mitt kontonummer till Claims Dept. — Hur många katter har kontonummer?

Mjurre piggnade som väl var till. Istället drog cirkusen kring Djurens Vänners sjuka katthantering i Borås igång, och den snurren har väl fortfarande inte nått sitt slut. Jag fick hotfulla mail, som anmäldes. Och var Boråskatterna vilar förblir en tragisk gåta.

Månaden avslutades med värsta on-line-Halloween-partyt som någon katt skådat! T o m Skeezix var med!

NOVEMBER startade med sorg:

Lilla vackra döva Milva släppte taget om livet och somnade stilla in på katthemmet efter en tids sjukdom. Sedan Mezzo flyttat miste hon helt enkelt gnistan och blev istället en silverskimrande strimma på katthimlen.

För oss som var kvar med saknaden blev det tomt. Vi försökte pigga upp oss med att tävla om att bli Lussekatter överallt. Jag ansökte till ”Cat of the Day” och började sprida julklappstips, som Nalle, världens mysigaste kattmålande vän:

Plötsligt var jag uppe i 7000 sidvisningar samma månad och det steg och steg….

LOL-cat-bibeln kom ut och fick mig att skratta i minst en vecka… Jag måste fortfarande ta en titt där då och då – ett otroligt verk!

Då kom tråkigheten med ett jourhem som hade för många katter, där en övernitisk länsveterinär helt i onödan lät avliva en älskad äldre katt. Ibland blir allt så hemskt fel.

Men husse kom i alla fall äntligen tll en vettig doktor och fick lite positivt perspektiv på sitt liv. Plus att matte fick sikte på ett jobb! Och min blogg satte nytt rekord med 10 000 sidvisningar samma månad!

Det är något som alla ni läsare har mitt Ödmjuka Tack för!

Vi avrundade månaden med Kattens Dag och fick in massor av fina saker till Katthemmet! Tack alla generösa!

DECEMBER började händelserikt – matte fick börja på sitt jobb och vi fick en vattenfontän som vi gillar! Tidningen skrev ett jättebra reportage om Örebro Katthem och Mr Cool kom med i webTV! Jag intervjuade TomteKatten och Tanja spydde mask… Bloggvännen Annmi försåg mig med vingar och jag blev Cat of the Day!

Min kattengelska kanske inte är så höjdarns, men jag fick presentera min ”Cats Bill of Rights” med höjd tass för hela världen!

Så kom nästa viktiga projekt, att skriva en vettig önskelista till TomteKatten. Den innehöll just inget för min egen del – mest önskade jag hem till alla hemlösa. Men önska räcker inte, så jag gjorde detaljerade instruktioner på bloggen hur man kunde göra egna tillfälliga ute-katt-skydd. Jag hoppas djupt och innerligt att det räddat NÅGON katt, så kallt som det varit!

Hm – jag ska ju inte glömma de magiskt fina julklappar jag trots allt fick:

Ett hjärta av guld från Nalle med mitt porträtt… och två tygkatter från Kattching som jag kunde omvandla till en bra slant till katthemmet…

Och det rundar av till var vi ungefär är nu – till årets sista skälvande timmar.

Tack alla för ett otroligt underbart magiskt år! Gott Slut på detta och Gott Nytt År till Er Alla!

De varmaste TassKramar och NosPussar från Er Bloggkatt Wikki

  Ja och från lillasyster Nova också!!!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki