Månad: oktober 2009

…eller vad är jag? Det jag funderar på är djurförsök. I Sverige används årligen över en miljon djur av olika slag i djurförsök. Det sker i forskningssyfte och utbildningssyfte på universitet, sjukhus och laboratorier hos läkemedelstillverkare och liknande.

Forskningen med djur i vårt land är hårdare och grundligare reglerat än i många andra länder. Det som fick mig att fundera på hur många djur – och vilken sorts djur och varför – som utsätts för både trauma och smärta i forskningens namn, var den här gamla amerikanska filmen med en katt som givits LSD:  (Varning! Väldigt otäckt!)

https://youtu.be/EJEw3A_QO9o

Den här katten blev antagligen aldrig normal igen. Jag grät en skvätt över den, liksom det otaliga antal rasfränder och andra djur som i den heliga forskningens namn fallit offer.

Men vad är rätt och vad är fel? Om det går att hitta ett botemedel mot HIV eller baconsnuvan eller vilken pest som nu drabbar mänskligheten – ska då inte detta forskas fram? Vacciner, värktabletter, insulin för diabetiker, möjligheten att transplantera organ, behandling mot barncancer, astma och högt blodtryck. Alla dessa medicinska framsteg är möjliga tack vare forskning där djurförsök ingår.

På olika håll skyltas olika åsikter. Djurrättsaktivisterna lika stenhårt argumenterande som läkemedelsindustrin. Faktauppgifterna är inte enkelt att läsa in. Tycker jag verkligen att cirka 100 katter per år ska utsättas för djurförsök? Men om dessa hundra katter räddar tiotusen andra som skulle dö annars? På infosidan Djurförsök hittar jag saklig – eller är den färgad? – information.

Jag vet varken ut eller in. Men om jag – eller ett litet barn med hela livet framför sig – skulle bli sjuk i något fruktansvärt… då skulle jag önska hett att någon ändå forskade fram ett botemedel, nästan oavsett vad. Är jag elak, dum och hänsynslös? Hur skulle du resonera? Vad tycker du?

Det säger i alla fall den vindögde oriental/siamesmixen Skeezix om sig själv på sin hemsida. Skeezix har en blogg också, Klösträdet (Eller the scratchingpost som det ju heter over there!) – och man kan skratta svansen av sig när man läser den! Ovanpå detta har han också egen butik med Skeezix-saker! Så snacka om katt att vara om sig och kring sig!

Men vad är då detta på bilden, Skeezix-dublett?! Jo detta är den smarte Skeezix ”ploj”: En FlatCat…  Här hittar du en beskrivning på hur du kan göra en egen FlatCat! Din FlatCat kan ta dig till platser av oväntade slag…

Som bowling??!

Skeezix, you’re not ugly, you’re my Mr. Cool!!!

Babykattljuden – de allra första lätena din katt gav ifrån sig var små pipande ljud, dess kattungeläten: ”Mip mip” ungefär. Den kunde med dem och sitt kroppspråk (Kravlande, buffande, tassande, rullande – ja t o m en nyfödd kattunge kan röra på sig en hel del!) tala om för mamma katt att den var hungrig, frusen, nödig eller trött.

Kroppspråket – det följer sedan katten hela livet, även om det förändras från det vingliga kattungebeteendet till en vuxen katts mer tydliga kroppssignaler. Hela kroppen ”talar”, från morrhårens vinkling till svansens pendling, hållningen och rörelserna signalerar kattens humör, känslor och behov.

Spinnandet, den tredje kommunikationsformen, lär sig en liten kattunge redan under första veckan och i början låter det som ett litet knattrande. Med spinnandet visar katten att den är glad och trivs, men sjuka eller skadade katter spinner också, som för att trösta sig.
Pratljuden kommer därnäst i kattens språk: Jamande och kvittrande ljud som varierar från knappt hörbara läten till högljudda skrik. De kan betyda allt från att ett byte är i sikte till att signalera missnöje, men lika mycket bara att katten är tillfreds och ”pratar för sig själv”.
Konfliktljuden är högst speciella, med fräsande och morrande aviserar katten både ilska och gränshävdande. En hotad katt fräser till och går hotet över i slagsmål blir skrik och vrål av ilska ganska öronbedövande och explosiva.

I kattens språk ingår också dofter kryddade med dess feromoner. Från körtlar på huvud och kropp stryker katten av sina egna doftmarkeringar på människor och föremål. Dessa doftsignaler finns kvar som meddelanden till nästa katt som kommer nosande.

Så – utan skriftspråk eller bokhyllevis med lagrade fakta – jamar vi klarspråk som minsta kattunge förstår. Vi inspirerar artister, konstnärer, filosofer och forskare. Vi fängslar en hel värld med våra mysterier. Kom förbi Katthemmet på Sockengatan 5 i Örebro på Öppet Hus idag mellan kl 13-16, så kan vi prata vidare?