Tänk att en liten sopkisse funnen i en soptunna kunde bli en sådan liten skönhet:
Men vi frågar oss varför han inte växer särskilt mycket….
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Ooooo… *ryser så jag skakar*… när du skriver så där om att lille sopkissen inte växer, får jag kalla kårar ända in i hjärteroten. Be hans matte att ta honom till veten för en ordentlig koll! Min lille Rufus blev bara ett år och en månad, eftersom han hade en autoimmun sjukdom som angrep tarmarna… och han växte inte, utan förblev liten som en kattunge hela sitt korta liv. Jag har fått veta nu efteråt är att jag inte kunde ha gjort något för honom… men det är alltid bättre att veta än att plötsligt stå där med en hjärndöd älskad misse i famnen och inte veta varför! Och när det gäller sopmissen, kanske det går att göra något så att han slipper dela Rufus’ öde?!?
Jodå Slumpen ska till veterinär snart nog, det är inbokat!
TassKram Wikki
Åh, han är jättefin, kanske tar extra tid att växa eftersom han var så liten när han blev lämnad. Tasskramar
JA vi får väl se vad veterinären säger – han ska på kontroll. Det är bra.
NosPuss Wikki